click below
click below
Normal Size Small Size show me how
idrott skjut mig i h
uvudet
| Question | Answer |
|---|---|
| aerobt arbete | Längre perioder av ansträngning då kroppen syresätter musklerna, exempelvis löpning och cykling, men även vila. Aerob förbränning sker under hela dagen, då kroppen utvinner energi. Kroppen förbränner fett och kolhydrater tillsammans med syre för att bild |
| Anabol | Uppbyggande |
| anaerobt arbete | Arbete som är så ansträngande att kroppen inte hinner syresätta musklerna i samma takt som de bränner syre, exempelvis styrketräning eller spurter - leder till mjölksyra i kroppen och vi får svårt att upprätthålla samma tempo. Högintensiv träning under k |
| Excentrisk muskelaktion | Muskeln arbetar under förlängning. Du “håller emot” i en rörelse. |
| Extension | En sträckande rörelse som ökar vinkeln mellan två kroppsdelar. “Sträcka ut sig”-rörelser. |
| Glykogen | En lättillgänglig källa till kolhydrater som lagras i levern och i musklerna, vilket kan användas som bränsle i kroppen. |
| Hypertrofi | Processen där muskeln ökar i storlek och styrka. För att skapa muskeltillväxt så behöver vi utsätta musklerna för en belastning som är högre än de tidigare “klarat av”. |
| Idrottsspecifik träning | Ett träningskoncept som innebär att träningen ska likna den aktivitet som sker vid idrottsutövandet. |
| Katabol | Nedbrytande. |
| Koncentrisk muskelaktion | Muskeln arbetar under förkortning |
| Muskelaktion | När en muskel arbetar. De tre typerna av muskelaktioner är: - koncentriskt (förkortande) - isometrisk/statisk (ingen längdförändring) - excentriskt (förlängande) arbete. |
| Muskelfiber | Kallas även muskelcell. Innehåller flera cellkärnor samt långa, tunna, proteintrådar som kan dra ihop sig och därmed för muskelns två ändar närmare varandra. |
| Periodisering | En planerad variation av träningens utformning, till exempel i övningsval, träningsvolym och/eller belastning. |
| Progression | Utveckling eller ökning. En progression i träningen är att den utvecklas och att till exempel belastningen och/eller träningsvolymen ökar. |
| Repetition | Eller “reps”. En hel rörelse av en given övning. Den består normalt av en koncentrisk rörelse där vikten lyfts, följt av en excentrisk rörelse där vikten bromsas – eller omvänt. |
| RM | Står för “repetition maximum”. Det maximala antalet repetitioner som kan utföras med en given belastning. 1RM är den tyngsta vikt som kan lyftas en gång men inte två gånger. |
| Set | “omgångar”. Ett antal repetitioner, som normalt utförs kontinuerligt utan någon vila emellan, ex 3x12 = 12 repetitioner som utförs 3 gånger, vila mellan varje set. |
| Styrkeökning | När styrkan ökar. Varför? Sker primärt genom att: - muskeln växer och får fler sammandragande muskelfibrer - muskeln och dess senor blir styvare och förmedlar kraft bättre samt - neuromuskulära förändringar som leder till högre och mer effektiv muskelak |
| Superset | När två övningar utförs växelvis, antingen med eller utan vila mellan övningarna. |
| Träningsfrekvens | Hur ofta träning bedrivs. Anges oftast i termer av antal pass per vecka. |
| Träningsvolym | Mängd utförd träning under en given tidsperiod. Kan anges på flera sätt, men vanligen i termer av antal lyfta kg eller utförda set. |
| Maximal kraft (styrka) | 5-8 rep, 70-80% av max. |
| Uthållighetsstyrka | 12< rep, 50 - 70% max. |
| Explosiv styrka | 3-6 rep, minst 80% av max, tung belastning med accelererande rörelse. |
| Tillväxt, hypertrofi | 8-12 rep, 60-80% av max. |
| Puls | Hjärtfrekvens, dvs antal slag per minut. När ju hårdare vi arbetar desto högre blir pulsen, för att bl a förse musklerna med syre. När arbetsinsatsen sjunker, så sjunker också pulsen. Hos en vältränad person sjunker pulsen snabbare än hos en otränad. |
| Maxpuls | Det maximala antalet slag hjärtat kan slå per minut vid maximal ansträngning. Maxpulsen sjunker med stigande ålder, ca ett slag per år. Maxpuls kan räknas ut på följande sätt: Man 226-ålder, kvinna 220-ålder, dock saknar denna formel vetenskaplig grund. |
| Slagvolym | Den mängd blod som pumpas ut från hjärtat vid varje hjärtslag. Slagvolymen ökar efter en tids träning på grund av att hjärtat blivit starkare och mer blod kan pressas ut. Slagvolym påverkas av träning. |
| Syreupptagningsförmåga | Är kroppens förmåga att binda, transportera och utnyttja syre. Ju hårdare vi arbetar desto mer syre går det åt. Ju bättre syreupptagningsförmåga desto hårdare och längre orkar man arbeta. |
| Vilopuls | Antalet hjärtslag per minut i vila. Vilopulsen sjunker efter en tids träning på grund av att slagvolymen ökar. Vilopulsen ligger på ca 60-80 slag per minut men mycket vältränade personer kan ha en vilopuls på under 40 slag per minut. |
| Hemoglobin | Transporterar syre i kroppen. Är ett protein som finns i de röda blodkropparna i blodet. |
| Lågintensivt arbete | Promenad, lätt jogg, pulsen ligger på ca 80-120, Bra för den otränade att börja på den här nivån för att sedan gradvis öka. Ökningen kan ske genom högre tempo och/eller fler pass i veckan. |
| Medelintensivt | Jogg, lätt löpning, pulsen ligger på ca 120-160. Bra för den som har rört sig en del, kanske håller man på med någon idrott eller tränar man på egen hand. |
| Högintensivt | Löpning, t ex intervallträning (ex 20x10 eller 70x20). Pulsen ligger högt på ca 160-200. Bra för den vältränade, väldigt tungt för den otränade. Här kan man med fördel köra kortare pass för att orka, både mentalt och fysiskt. |
| Fartlek | Konditionsträning där situationen eller omgivningen bestämmer tempot. Orientering är ett exempel på fartlek. Man springer inte i ett jämnt tempo hela tiden utan det varieras allt eftersom terrängen skiftar. Det blir som en form av oregelbundna intervalle |
| Intervallträning | är till skillnad från fartlek mer styrd och man bestämmer hur långa och hårda intervallerna ska vara innan träningen, ex 70/20 sek eller 10x1000m, dvs man springer och sedan vilar man osv. |
| VO2 max | Mått på individens maximala förmåga att ta upp syre per minut. VO2 max mäts i liter syre per minut. |
| Mjölksyratröskel | Mjölksyratröskeln är den punkt precis innan mjölksyra produceras i högre grad än vad den transporteras bort. Med aerob träning förbättras förmågan att transportera bort mjölksyran och du kommer att kunna springa snabbare, med en högre puls utan att bene |
| Uppvärmning | Det är viktigt att förbereda din kropp inför ett träningspass. Genom uppvärmning smörjer du dina leder och fördelar värmen i din kropp. Om du värmer upp ordentligt kan du både höja din kvalitet på träningspasset samt minska risken att bli skadad. |
| Stretching | Statisk stretching: Du går till ett ytterläge för att sedan hålla kvar denna position i 30-60 sekunder Dynamisk stretching: Du rör dig hela tiden och uppnår bara ytterläget i en sekund. |
| Kondition | Kondition kan beskrivas som uthållighet. Syreupptagningsförmåga, Spjälkningsförmåga: |