Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Grundläggande Metod
Begrepp som är relevanta för tentan i Grundläggande metod
| Term | Definition |
|---|---|
| Begrepp | Ett namn som ges till en kategori som organiserar observationer och idéer utifrån gemensamma drag. |
| Bekvämlighetsurval | Ett urval som görs för att enheterna är lättillgängliga för forskaren. Det är en form av icke-sannolikhetsurval. |
| Beroende variabel | En variabel som påverkas kausalt av en annan (oberoende) variabel. |
| Beteendeurval | Ett tillvägagångssätt vid urval i samband med strukturerade observationer där en hel grupp observeras och observatören noterar vem som gör (och säger) vad. |
| Biografisk metod | Livsberättelse. |
| Bivariat analys | Studiet av två variabler vid en enda analys (i exempelvis korrelationstabeller eller egenskapsrymder) |
| Bortfall | Data som har med en enhet (individ, organisation, dokument) att göra men som inte är tillgängliga, till exempel då en respondent i en survey inte besvarar enskilda frågor eller hela enkäten. |
| "Census" eller totalräkning (totalundersökning) | Uppräkning av en hel population, till skillnad från ett Sampel (urval). |
| Centralmått | Statistiska mått som sammanfattar en fördelning av värden: median, aritmetiskt medelvärde eller typvärde. |
| Deduktivt perspektiv | Utgår från en teori och försöker falsifiera denna. |
| Deltagande observation/Etnografi | En metod som innebär att forskaren under en längre tid engagerar sig i en social miljö för observera, lyssna och ställa frågor. |
| Dikotom variabel | En variabel med bara två kategorier |
| Dolda metoder | När forskaren inte berättar sin verkliga roll, ofta i samband med etnografiska undersökningar. |
| Ekologisk validitet | Huruvida ett resultat är tillämpligt i människors vardag. |
| Empiricism/Empirism | Ett synsätt som säger att det bara är kunskap som man får via erfarenhet och sinnena som kan accepteras. |
| Enkät | Frågeformulär som respondenterna själva fyller i. |
| Experiment | |
| Extern validitet | Om resultaten från en undersökning kan generaliseras utanför undersökningens sammanhang. |
| Extremvärde | Onormalt höga eller låga värden. Påverkar det aritmetiska medelvärdet och vidden. |
| Fallstudie | Detaljerad och ingående analys av ett enda fall, t ex en individ, en organisation eller situation. |
| Falskt samband | Ett samband mellan två variabler som enbart skapas under inflytande av en tredje variabel. |
| Flerindikatorsmått | Att använda fler än en indikator vid mätningen av ett begrepp. |
| Flermetodsforskning | När kvantitativ och/eller kvalitativ strategi kombineras med varandra. |
| Fokusgrupp | Gruppintervju där det förutom intervjuaren finns flera deltagare närvarande. |
| Forskningsdesign (undersökningsdesign) | En struktur när det gäller insamling och analys av data. Till exempel: Experimentell, Tvärsnittsundersökning, Longitudinell, Fallstudie eller Komparativ. |
| Forskningsstrategi | Generell inriktning - Kvalitativ eller kvantitativ. |
| Grounded theory | Vanligaste synsättet för analys av kvalitativ data. Insamling och analys av data sker parallellt och i en växelverkan med varandra. |
| Hermeneutik | Teori och metod när det gäller tolkning av människors handlingar. Tonvikten ligger på behovet av att uppfatta saker och ting ur den sociala aktörens synvinkel. |
| Hypotes | Ett ofta välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas. Den rör en möjlig relation mellan två eller fler variabler. |
| Icke manipulerbar variabel | En variabel som av etiska eller praktiska orsaker svårligen låter sig manipuleras och därför inte kan användas i ett experiment (tex kön, etnicitet) |
| Icke-samplingsfel | Skillnad mellan population och urval som uppstår pga brister i samplingsmetoden (urvalsram eller bortfall) eller på grund av problem som konstig frågeformulering, dålig intervjuteknik eller felaktig hantering av fakta. |
| Icke-sannolikhetsurval | Ett sampel som inte valts ut med en slumpmässig urvalsmetod. |
| Index | Ett flerindikatorsmått där summan av flera delindikatorer används för att ge en samlad poäng. Synonymt med "Skala". |
| Indikator | Används som ett mått på begreppet, till skillnad på "mått" som mäter kvantiteter. Direkt indikator kan vara tex civilstånd och en indirekt indikator kan röra attityder etc. |
| Induktivt perspektiv | Induktion utgår från observationer och utifrån dessa försöker skapa en giltig teori byggd på generalisering. |
| Intern reliabilitet | Om de indikatorer som utgör en skala eller ett index är pålitliga och följdriktiga, dvs hur poängen på de olika indikatorerna är relaterade till varandra. |
| Intern validitet | Om ett resultat som innebär ett kausalt förhållande mellan två eller flera varibaler är riktigt eller giltigt. |
| Intervallvariabel | En variabel där avstånden mellan en variabels kategorier är lika stora överallt. Om absolut nollpunkt finns är det en kvotvariabel. |
| Kausalitet | Att etablera orsakssamband mellan variabler och inte bara relationer eller samvariationer mellan dom. |
| Klusterurval | Urvalsteknik där forskare bestämmer sig för olika urvalsområden (kluster) och därefter gör urvalet ur dessa kluster, ofta med sannolikhetsurval. |
| Kodning | Att tillskriva data som hör till olika variabler till grupper och därefter numrera respektive kategori för att kunna bearbeta informationen i en dator. |
| Kodningsram/Kodningsmall | En lista över de koder som används i samband med analysen av data. |
| Komparativ design | En forskningsdesign som jämför två eller flera fall. |
| Konstant | Ett drag eller en egenskap som är gemensam för olika fall. |
| Konstruktionism | En ontologisk ståndpunkt att sociala företeelser och deras innebörder påverkas av sociala aktörer. |
| Korrelation | Riktning och styrka av ett samband mellan två eller flera variabler. |
| Kvalitativ forskning | En forskning som vanligtvis lägger tonvikt på ord och inte siffror vid insamling och analys av data. Induktiv, konstruktionistisk och tolkande. |
| Kvantitativ forskning | En forskning som vanligtvis lägger tonvikt på kvantifiering vid insamling och analys av data. Deduktiv, objektivistisk. |
| Kvoturval | Ett urval (sampel) som på ett icke slumpmässigt sätt hämtats från en population grundat i den relativa proportionen av kategorier av människor som finns i populationen. En form av icke-sannolikhetsurval. |
| Kvotvariabel | En intervallvariabel med en absolut nollpunkt. |
| Likertskala | Ett flerindikatorsmått som mäter hur respondenten håller med om ett antal påståenden som tillsammans utgör ett flerindikatorsmått. |
| Longitudinell undersökning | En forskningsdesign som samlar in data från ett sampel vid minst två tillfällen. Mäter till exempel förändringar över tid. |
| Aritmetiskt medelvärde | Medelvärde. Ett genomsnitt som fås fram genom att dela summan av alla värden med antalet värden. |
| Medelvärdets standardfel | En skattning av i vilken grad ett sampels medelvärde sannolikt skiljer sig från populationens medelvärde. |
| Median | Mittpunkten i en fördelning, dvs hälften av alla värden ligger över och hälften av alla värden ligger under. |
| Mellanliggande variabel | En variabel som påverkas av en annan variabel som i sin tur utövar en kausal inverkan på en tredje variabel. |
| Multivariatanalys | En granskning av tre eller fler variabler i en enda analys. |
| Mätningsvaliditet | I vilken utsträckning ett mått på ett begrepp verkligen ger en bild av det begreppet. Mäter t ex ett intelligenstest verkligen intelligens? |
| Negativt samband | En relation mellan två variabler där den ena ökar när den andra minskar. |
| Nollhypotes | En hypotes som säger att det inte finns något samband mellan två variabler. |
| Nominalvariabel | Även kategorivariabel. En variabel som innehåller kategorier som inte kan rangordnas, till exempel kön eller etnicitet. |
| Oberoende variabel | En variabel som utövar en kausal inverkan på en annan variabel (den beroende variabeln). |
| Objektivism | En ontologisk ståndpunkt att sociala företeelser och deras innebörder är oberoende av sociala aktörer. |
| Obundet slumpmässigt urval | Ett urval eller stickprov där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet. Sannolikheten kan beräknas statistiskt. |
| Ontologi | "Vad som finns". En grundläggande del av ontologin är att försöka beskriva vilka egenskaper som ligger i ett tings natur, och vilka som är accidenser. |
| Ekologiskt felslut | Felaktigt överförande av relationer mellan begrepp som gäller på gruppnivå till att gälla även på individnivå. |
| Atomistiskt felslut | Felaktigt överförande av relationer mellan begrepp som gäller på individnivå till att gälla även på gruppnivå. |
| De tre viktigaste kriterierna för bedömning av en undersöknings kvalitet | Reliabilitet, Replikation och Validitet. |
| Kohortstudie | Longitudinell design där kohorten (gruppen) eller ett urval ur den har en gemensam egenskap, till exempel är födda samma år. |
| Kvasiexperiment | Studie som uppvisar vissa drag av experimentell design men där försöksdeltagarna inte har delats in slumpmässigt i en försöks- och jämförelsegrupp. |
| Ordinalvariabel | En variabel vars kategorier kan rangordnas men där avstånden inte är lika stora. |
| Pearsons r | Ett mått på styrkan och riktningen när det gäller sambandet mellan två intervall- eller kvotvariabler. |
| Population | Helhet av de enheter varifrån ett urval (sampel) görs. |
| Positivism | En kunskapsteoretisk ståndpunkt som säger att man ska tillämpa naturvetenskapens metoder på studiet av den sociala verkligheten. Strävar efter att grunda tänkandet på "fakta", det vill säga kunskap som baseras på sinneserfarenhet. |
| Positivt samband | En relation mellan två variabler där båda ökar eller minskar i takt med varandra. |
| Reliabilitet | Den utsträckning i vilket ett mått på ett begrepp är stabilt eller pålitligt. |
| Replikerbarhet | Den utsträckning i vilken resultat från en viss undersökning kan upprepas. |
| Representativt urval | Ett sampel som speglar populationen på ett korrekt sätt. |
| Samband (Samvariation) | En koppling mellan två variabler där en variation i den ena sammanfaller med en variation i den andra. |
| Sampel | Urval |
| Samplingsfel (urvalsfel) | Skillnaden mellan ett slumpmässigt urval och den population som detta hämtats från. |
| De fyra grundläggande etiska principerna | Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. |
| Skala | Används synonymt med index för att avse den samlade poängen på ett flerindikatorsmått. |
| Snöbollsurval (kedjeurval) | Ett icke-sannolikhetsurval där forskare får kontakt med ytterligare individer genom de individer som undersöks. |
| Social önskvärdhet | En skevhet i data pga respondenters strävan att säga eller göra något som är socialt acceptabelt. |
| Spridningsmått | Statistiska mått som i likhet med vidd och standardavvikelse sammanfattar graden av variation i en fördelning. |
| Standardavvikelse | Ett mått på spridningen runt medelvärdet. |
| Statistisk signifikans | Grad av sannolikhet att ett resultat inte har uppkommit på grund av slumpfel. |
| Stratifierat slumpmässigt urval | Ett urval där enheterna valts ut slumpmässigt från en population som delats upp i kategorier eller strata (skikt). |
| Svarstendens (response set) | Den tendens som vissa uppvisar i samband med flerindikatorsmått och som innebär att de svarar på samma eller systematiskt likartat sätt på samtliga frågor. |
| Systematiskt urval | En sannolikhetsbaserad urvalsmetod där enheterna väljs utifrån en urvalsram som bygger på fasta intervaller, till exempel var femte eller var åttonde individ väljs ut. |
| Tvärsnittsdesign | En forskningsdesign som inbegriper insamling av data om mer än ett fall och vid ett enda tillfälle. |
| Typvärde (modalvärde) | Det värde som förekommer oftast i en fördelning. |
| Univariat analys | Analys av en variabel i taget. |
| Urvalsram (samplingsram) | En förteckning över alla de enheter som ingår i den population ur vilken ett urval ska göras. |
| Validitet | Över lag en samlingsbeteckningför olika typer av validitet som mätningsvaliditet, intern validitet, ekologisk validitet etc. |
| Vidd | Skillnaden mellan max- och minivärdena i en fördelning som avser en intervall- eller kvotvariabel. |
| Ytvaliditet | Den grad i vilken en indikator kan spegla innehållet i ett visst begrepp. |
Created by:
robinwiksander
Popular Social Studies sets