Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Sociologi delkurs 3
Symbolisk Interaktionism, Konstruktivism, Existentiell humanistisk
| Term | Definition |
|---|---|
| Aktörskap (agency) | Förmågan att göra val och utöva ett mått av kontroll över någons handlingar. |
| Social handling (social act) | Beteende som tar hänsyn till andra och man styrs av vad de gör. Formulerad så att den passar tillsammans med en annan persons, grupps eller sociala organisationers beteende. Det beror på och framträder genom kommunikations- och tolkningsprocesser. |
| Rollövertagande (role taking) | Förmåga att se något ur någon annans perspektiv och även föreställa sig hur den andre ser på mig i den sociala situationen vi befinner oss i - förhålla oss till oss själva och andra som sociala objekt. |
| Social objekt (social object) | Ett objekt som vi ger mening genom vår interaktion med varandra. Ett objekt blir ett socialt objekt när vi namnger det och handlar mot det. |
| Symbol | Ett objekt, en gest eller ett ord som vi använder för att representera, eller ta ställning till, något annat. |
| Socialisation (socialization) | Den process genom vilken grupplevande individer införlivar omgivningens normer/kultur för att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. |
| Lekstadiet (play stage) | Förföljelsen av socialisering där vi lär oss att ta roll som specifika andra, som föräldrar, lärare eller superhjältar, genom att spela i dessa roller. |
| Spelstadiet (game stage) | Fasen av socialisering i vilket vi lär oss att ta rollen som ett nätverk av andra, eller "generaliserat andre". Att titta på oss själva och vårt beteende ur ett antal 2a perspektiv/roller. Vi får därigenom en känsla av samhälle och dess moraliska normer. |
| Den signifikante andre | Viktiga personer i vår närhet som vi interagerar med. |
| Den generaliserade andre | Samhällets regler och normer såsom vi har internaliserat dem |
| Genussocialisation (gender socialization) | Processen av vilket vi lär oss hur vi tänker, känner och verkar som vår grupp definierar som lämpligt för män och kvinnor. |
| The ”I” | Den handlande delen av självet som agerar reflexmässigt efter vana och rutiner men som också kan göra öväntande saker (självet som subjekt) |
| The ”ME” | Den värderande och reflekterande delen av självet. Hur vi förhåller oss till vårt ”I” och reglerar vårt ”I” genom socialt bestämda förhållningssätt, värderingar och normer som vi internaliserat (självet som objekt) . |
| Social identitet (social identity) | En mental kategori som lokaliserar oss i förhållande till andra, betonar hur vi liknar och skiljer oss från de andra. En social identitet kan bestå av en enda egenskap, eller den kan bestå av ett kluster av egenskaper och statuser. (Tajfels och Turner) |
| Referensgrupp (reference group) | En grupp vars perspektiv fungerar som vår referensram för att organisera våra tankar, handlingar och självbilder i ett visst sammanhang. (Shibutani) |
| Spegeljaget (looking-glass self) | Tanken att jaget reflekterar 2as svar. Utvecklas självet genom 3stegsprocess _ Hur vi föreställer oss att vi framstår _ Hur vi tror att andra bedömer vårt framträdande _ Utifrån detta utvecklar vi skam/ stolthet, vilket blir en guide för vårt handlande |
| Intrycksstyrning (impression management) | Våra ansträngningar att prata och agera på vissa sätt, eller för att undvika att prata och agera på vissa sätt, så att andra kommer att bilda önskade syn på oss och vår situation. |
| Självpresentation (presentation of self) | De sätt som vi presenterar oss för andra för att framkalla goda intryck och kontrollera sina definitioner av situationen. |
| Främre regionen / bakre regionen (frontstage/backstage) | |
| Ansiktsräddning (face-work) | Att skydda sig själv och andra från skam känslor. Ett gemensamt ansvar genom vilket hålls samspels ordningen. Upprätthållas det inte kan resulteras i konflikter. |
| Avvikelse (deviance) | Handlingar eller attribut som avviker från gruppens normer och som väcker negativa sociala reaktioner. Interaktionister betonar att avvikelser är relativa; dvs bestäms av tolkningar och reaktioner hos en social publik. |
| Stämpling (labeling) | Processen att klassificera en handling, attribut eller händelse i en större kategori, som "avvikande". Stämpling är en aspekt av namngivningsprocessen, och ett uttryck för stereotyping genomgripande i mänsklig uppfattning |
| Stigma | En diskrediterande egenskap eller märke av skam som leder andra att se oss som otillförlitliga, inkompetenta eller besvikna. |
| Stämplingsteori (Labeling Theory of Deviance) | Teori om avvikelse. Betonar att mäktiga ind. kan påföra sina normer på 2a genom att definiera vissa handlingar som avvikande. Vi internaliserar etiketten och identifieras som avvikande. Leder till association med liknande 2a + inleda avvikande karriär |
| Social responsivitet / asocial responslöshet | Den ursprungliga formen är okontrollerad lust att svara på människor och söka oss till andra människor. Motsatsen är asocial responslöshet som innebär att inte svara på någon, inte erkänna den andres existens. |
Created by:
ConstanceV
Popular Social Studies sets