click below
click below
Normal Size Small Size show me how
Biologi dugga v12
biologi dugga v12
| Question | Answer |
|---|---|
| Analoga organ | Organ med samma funktion men olika ursprung (t.ex. fågelvinge och insektvinge). |
| Art | Organismer som kan fortplanta sig med varandra och få fertil avkomma. |
| Big Bang | Teorin om universums uppkomst för ca 13,8 miljarder år sedan. |
| Biokemiska likheter | Likheter i DNA och proteiner som visar på släktskap mellan arter. |
| Divergent evolution | När besläktade arter utvecklar olika egenskaper p.g.a. olika miljöer. |
| Endemisk art | En art som bara lever inom ett specifikt, begränsat område. |
| Fossil | Bevarade rester eller spår av döda organismer från en förfluten tid. |
| FOXP2 | En gen som är central för utvecklingen av språk och tal hos människan. |
| Genetisk drift | Slumpmässiga händelser som förändrar en populations genvariant-frekvens. |
| Geografisk isolering | När en population separeras av t.ex. hav eller berg, vilket kan leda till artbildning. |
| Homologa organ | Organ med samma ursprung men som kan ha olika funktioner (t.ex. människans arm och valens luns). |
| Kontinentaldrift | Teorin om att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra. |
| Konvergent evolution | När obesläktade arter utvecklar liknande egenskaper eftersom de lever i liknande miljöer. |
| Ledfossil | Fossil som används för att tidsbestämma berglager (fanns kort tid, stor spridning). |
| Naturligt urval | Processen där de bäst anpassade individerna har störst chans att överleva och fortplanta sig. |
| Primater | En ordning däggdjur som inkluderar halvapor, apor och människor. |
| Riktat urval | Selektion som gynnar en extrem variant av en egenskap (t.ex. mörka malar i sotig miljö). |
| Rudimentära organ | Rester av organ som förlorat sin ursprungliga funktion (t.ex. människans svanskota). |
| Samevolution | När två arter påverkar varandras evolution över tid (t.ex. blomma och pollinatör). |
| Sexuellt urval | Urval som sker baserat på egenskaper som ökar chansen att få para sig. |
| Splittrande urval | Selektion som gynnar de två extrema varianterna framför medeltypen. |
| Stabiliserande urval | Selektion som gynnar medeltypen och motverkar extremerna (t.ex. födelsevikt). |
| Stamträd | En visuell representation av arters släktskap och evolutionära historia. |
| Basalmetabolism | Den energimängd kroppen förbrukar i vila för att hålla igång livsnödvändiga organ. |
| Brunt fett | Vävnad som specialiserats på att omvandla energi direkt till värme (vanligt hos spädbarn/vintersovare). |
| Diffusion | Passiv transport där ämnen rör sig från hög till låg koncentration. |
| Epitelvävnad | Vävnad som täcker kroppens ytor och hålrum (t.ex. hud och slemhinnor). |
| Homeostas | Kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö (t.ex. temperatur, pH). |
| Jämnvarm (Endoterm) | Djur som håller en konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningen. |
| Kanalprotein | Proteiner i cellmembranet som låter specifika joner eller molekyler passera. |
| Negativ återkoppling | En regleringsmekanism där en förändring startar en motreaktion (t.ex. termostat). |
| Osmos | Vattnets diffusion genom ett semipermeabelt membran. |
| Organsystem | Flera organ som samverkar för en specifik funktion (t.ex. matspjälkningssystemet). |
| Stödjevävnad | Vävnad som håller ihop, stödjer och skyddar kroppen (t.ex. ben, brosk, fett). |
| Tät fog | En koppling mellan celler som hindrar vätska från att läcka mellan dem. |
| Vävnad | En samling celler av samma typ som utför en gemensam uppgift. |
| Växelvarm | Djur vars kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. |
| Hjärtats delar | Består av två halvor, separerade av en hjärtskiljevägg. Varje halva har ett förmak (tar emot blod) och en kammare (pumpar ut blod). |
| Aorta | Kroppens huvudartär; leder syrerikt blod från vänster kammare ut i kroppen. |
| Hålven | De stora vener som för syrefattigt blod från kroppen tillbaka till höger förmak. |
| Lungartär | Leder syrefattigt blod från höger kammare till lungorna. |
| Lungven | Leder syrerikt blod från lungorna till vänster förmak. |
| Segelklaffar | Mellan förmak och kammare; hindrar blodet från att rinna tillbaka till förmaken. |
| Fickklaffar | Vid utloppet från kamrarna; hindrar blodet från att rinna tillbaka in i hjärtat. |
| Kranskärl | De kärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syre och näring. |
| Artärer/Vener/Kapillärer | Artärer (från hjärtat), Vener (till hjärtat), Kapillärer (tunna kärl för gasutbyte). |
| Venklaffar | Ventiler i venerna som hindrar blodet från att rinna neråt p.g.a. tyngdkraften. |
| Blodplasma | Den vätska (främst vatten) som de fasta beståndsdelarna i blodet flyter i. |
| Röda blodkroppar (Erytrocyter) | Transporterar syre med hjälp av proteinet hemoglobin. |
| Vita blodkroppar (Leukocyter) | Celler i immunförsvaret som bekämpar infektioner. |
| Blodplättar (Trombocyter) | Cellfragment som startar läkning och koagulering vid skada. |
| Fibrinogen/Fibrin | Ett löst protein i plasman som vid skada omvandlas till ett nät av fibrin som fångar upp blodceller (koagel). |
| Alveol | Lungblåsa där gasutbytet (syre/koldioxid) sker med blodet. |
| Motströmsprincipen | Blod och vatten rör sig i motsatta riktningar i gälar för maximalt syreupptag. |
| Vitalkapacitet | Den maximala mängd luft en person kan blåsa ut efter en maximal inandning. |
| Residualvolym | Den luft som finns kvar i lungorna efter en maximal utandning. |
| Traké | Andningsrör hos insekter (leder luft direkt till cellerna). |
| Parabronker | Tunna rör i fåglars lungor som tillåter ett konstant luftflöde (mycket effektivt). |
| Flimmerhår (Cilier) | Små hår i luftvägarna som transporterar bort slem och smuts. |
| Enkelt/Dubbelt blodomlopp | Enkelt (fiskar: hjärta -> gälar -> kropp -> hjärta). Dubbelt (däggdjur: separat lung- och kroppskretslopp). |
| Öppet/Slutet cirkulationssystem | Öppet (insekter: blodet/hemolymfan skvalpar fritt i kroppshålan). Slutet (blodet rör sig i kärl). |
| Åderförfettning (Ateroskleros) | Lagring av fett och kalk i kärlväggarna, vilket gör dem trånga och stela. |
| Anemi | Blodbrist (oftast för lite hemoglobin eller järn), vilket leder till dålig syretransport. |
| Obstruktiv/Restriktiv lungsjukdom | Obstruktiv (trånga luftvägar, t.ex. KOL/Astma). Restriktiv (minskad lungvolym, t.ex. lungfibros). |
| Höger förmak & kammare | Tar emot syrefattigt blod från kroppen och pumpar det till lungorna. |
| Vänster förmak & kammare | Tar emot syrerikt blod från lungorna och pumpar det till kroppen. |
| Hjärtskiljevägg | Muskelvägg som skiljer hjärtats högra och vänstra sida (hindrar blandning av blod). |
| Pacemakercell (SA-noden) | Specialiserade celler som skickar elektriska impulser och styr hjärtats rytm. |
| Blodtryck | Det tryck som blodet utövar mot kärlväggarna (mäts i systoliskt/diastoliskt). |
| Hemolymfa | Vätskan i ett öppet cirkulationssystem (motsvarar blod + vävnadsvätska). |
| Hemoglobin | Järnhaltigt protein i röda blodkroppar som binder syre. |
| Koagulering | Processen när blodet levrar sig för att stoppa en blödning. |
| Luftstrupe | Rör som leder luft till lungorna, hålls öppen av broskringar. |
| Struplock (Epiglottis) | Fälls ner när vi sväljer för att hindra mat från att hamna i luftstrupen. |
| Bronker | De två stora förgreningarna från luftstrupen in i vardera lunga. |
| Bronkioler | Små förgreningar från bronkerna som leder till alveolerna. |
| Alveoler | Lungblåsor där det faktiska gasutbytet sker. |
| Lungsäck (Pleura) | Dubbelväggig hinna som omger lungorna och underlättar andningsrörelser. |
| Gälar | Andningsorgan för vattenlevande djur; optimerade för att ta upp syre ur vatten. |
| Vitalkapacitets-diagram | Visar tidalvolym, reservolymer och residualvolym. |
| Blodpropp (Trombos) | När blodet koagulerar inuti ett kärl och täpper till flödet. |
| Åderförfettning (Ateroskleros) | Fett- och kalklagringar i artärernas väggar. |
| Obstruktiv lungsjukdom | Förträngning av luftvägarna som gör det svårt att andas ut (t.ex. KOL, astma). |
| Restriktiv lungsjukdom | Minskad lungvolym p.g.a. att lungvävnaden blivit stel (t.ex. lungfibros). |