Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
biologi
fattar NADA
| Question | Answer |
|---|---|
| Naturvetenskap | handlar om att skaffa kunskap genom att undersöka världen omkring oss. Sammanfattande benämning av de vetenskaper som studerar naturen och dess delar. |
| observation | att noggrant iaktta ett fenomen och samla data. |
| experiment | en process i vilken man testar en frågeställning. |
| vetenskaplig teori | väl underbyggd förklaring av något fenomen som kan prövas med experiment och observationer om och om igen som alltid ger samma resultat. |
| vetebskaplig modell | del av en vetenskaplig teorisom förklarar ett komplext sammanhang på ett förenklat sätt |
| cellteorin | allt levande är uppbyggt av celler |
| kontroll | ett obehandlat prov som fungerar som jämförelse |
| ämnesomsättning | cellens alla kemiska reaktioner, kan även kallas för cellens metabolism |
| näringsämne | ämnen som tas upp av kroppen och är bra för tillväxt och utveckling. |
| autorof | en organism som får energi från sol-ljus eller ibland från enkla kemiska reaktioner, och byggmaterieal i form av koldioxid, vatten och mineralämnen. Kan bygga upp sig helt själva. |
| heterotrof | en organism som använder organiska ämnen som andra organismer producerat för att få både energi och bygg-material. |
| fotoautotrof | genomför fotoyntes |
| kemoautotrof | (bakterier) får energi genom enkla kemiska reaktioner, och byggmaterial från koldioxid, vatten och lösta mineraler. Exempelvis bakterier i djuphaven som får sin energi från svavelföreningar. |
| cellandning | processen där lagrad kemisk energi i form av kolhydrater används för att bilda energiförmedlaren ATP. |
| fotosyntes | den process i vilken strålningsenergi omvandlas till lagrad kemisk energi i form av kolhydrater. |
| organiska ämnen | ämnen som innehåller ett "skelett" av kol med väte. Ofta finns också syre bundet till detta och ibland även andra grundämnen t.ex svavel, fosfor och kväve. ELLER en stor grupp kemiska föreningar som alltid innehåller kol och vanligen även väte. |
| organell | små bildningar inuti cellerna, ex. ribosomer och mitokondrier, har specifika uppgifter att utföra. |
| cytoplasma | den tröga flytande vätskan inne i celler där organellerna finns. I cytoplsaman sker många olika aktiviteter bla. proteinsyntes och transport av ämnen. |
| cellmembran | hinnan som omger cellen och utgör en kemisk barriär. Det är uppbyggt av fettliknande ämnen, s.k. fosfolipider. Består i största del av lipider. Kan också ta emot olika signaler och skicka vidare till andra delar av cellen. |
| fosfolipid | en molekyl som bygger upp cellmembranet. Molekylen har en vattenlöslig del samt en fettlöslig del. |
| aquaporin | kanaler av protein genom cellmembranet som underlättar vattentransport in och ut ur cellen. Detta underlättar för att vattenmolekylerna annars har svårt att ta sig förbi cellmembranets opolära svansar. |
| prokaryot cell | en cell som saknar cellkärna och oftast är liten i storlek. Omkring 1-10 um i diameter. Flertalet andra organeller saknas också och ribosomerna är mindre än eukaryota celler. |
| hur utförs cellandning i en prokaryot cell? | cellandningen genomförs av enzymer som sitter i veckbildningar i cellmembranet. Prokaryota celler som kan genomföra fotosyntes gör det även i veckbildningar i cellmembranet, ungefär som växtceller använder sina kloroplaster. |
| eukaryot cell | en cell som har cellkärna och många andra smådelar, organeller, som omges av membran. Den är oftast betydligt större än en prokaryot cell, 10-100 um. Har cellkärna, större ribosomer och flera olika sorters organeller. Allaeukaryotacellerser intelikadanaut |
| kitin | ämne uppbyggt av socker och kväve som förstärker svamparnas cellvägg. Finns även i exempelvis insekternas yttre skelett. |
| virus | biologiska bildningar som inte är celler. De består oftast bara av ett proteinhölje samt där innanför DNA eller RNA. Virus är beroende av levande celler för sin förökning. |
| provirus | virus som är vilande i värdcellen, som en bit DNA inbyggd i värdcellens DNA. Kan beskrias som en "tidsinställd bomb" som aktiveras och bildar nya viruspartiklar först efter förändringar i miljön. |
| DNA , deoxiribonukleinsyra | molekyen som lagrar genetiska informationen. |
| sekvensering | en process där man bestämmer vilken ordning på nukleotiderna i DNA eller RNA. (bestämmer ordningsföljden på kvävebaserma), ger forskarna ex. möjlighet att förstå vilka egenskaper generna ger upphov till, samt jämföra gener mellan olika arter. |
| RNA | Ribonukleinsyra, en arbetskopia till DNA, den lagrar information. RNA överför information från DNA till ribosomerna. |
| nukleotid | bygger upp DNA och RNA. Består av en sockermolekyl, fosfat och kvävebas. I RNA finns fyra olika kvävebaser (adenin, uracil, cytosin, guanin). DNA innehåller sockermolekylen deoxiribos och kvävebasen tymin istället för uracil, som finns i RNA. |
| kvävebaser | molekyldelar som fungerar som "bokstäver" för lagringen av information i både RNA och DNA. |
| rRNA | ribosomalt RNA, bygger upp ribosomerna. |
| mRNA | messenger-RNA, är "arbetskopian" av den speciella DNA-bit vars information ska uttnyttjas i cellen. |
| tRNA | transport-RNA, transporterar aminosyror till ribosomerna, där de kopplas ihop till proteiner. |
| aminosyror | ganska små molekyler, som fungerar som en syra i ena änden och som en bas i den andra. Byggstenar till protein. Den basiska änden kan kopplas ihop med syra-änden på en annan aminosyra för att bilda långa kejdor och protein bildas. |
| replikation | process där DNA kopieras för att skapa två identiska DNA-molekyler. |
| systerkromatider | kallas de två replikerade och sammanhängande DNA-spiralerna. |
| gen | del av DNA som innehåller information för att tillverka ett visst protein. Man kan säga att varje gen motsvarar ett protein som cellen behöver för ett specifikt syfte. |
| transkription | en del av en DNA-molekyl skriva om till mRNA, som sedan styr bildningen av ett protein. |
| translation | när mRNA skrivs av för att skapa protein, det sker i ribosomerna. |
| kodon | en sekvens med 3 nukleotider i mRNA som kodar för en aminosyra. |
| antikodon | en sekvens i tRNA som matchar kodontets. |
| kromosom | en DNA-molekyl och olika proteiner som packas till en enhet. |
| genom | individens samlade DNA-molekyler, uttalas med en betoning på andra stavelsen.😛 |
| mitos | den vanliga celldelningen. SE BOK FÖR MER INFO. SID. 54. |
| telomer | en bestämd DNA.sekvens i kromosomernas början och slut som förkortas för varje celldelning. |
| dotterceller | celler som bildas efter celldelning. De är kopior på modercellen. |
| cellcykel | en modell som visar cellens olika stadier som förberedelse för celldelning. |
| klon | en grupp av individer med identiska arvanslag, ett resultat av könlös förökning. |
| homologa kromosoner | två kromosomer av samma sort, på så vis att innehåller samma gener på samma position inom kromosomen. |
| könsceller | celler med haploid (enkel) kromosonuppsättning som ska användas vid könlig förökning, hos människan spermier och äggceller. |
| haploid | enkel kromosomuppsättning, som i könsceller. |
| diploid | dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller. |
| meios | den typ av cell-delning som bildar könsceller, alltså celler med enkel kromosomuppsättning. SE BOK FÖR MER INFO. SID. 60. |
| zygot | befruktad äggcell. |
| överkorsning | då homologa kromosomer byter kromosomarmar med varandra under meiosen. Detta skapar nya arvsanlag (gener) och är det som gör att den biologiska mångfalden inom en art ökar. |
| könskromosomer | de kromosomer hos människan och många andra organismer som styr bildningen av det biologiska könet. (Notera ordet "människan".. EFTERSOM att organismer som ex. krokodiler och sköldpaddor bestäms könet av temperaturen under fosterutvecklingen. ) |
| autosomala kromosomer | de kromosomer som INTE är könskromosomer. |
| mutation | förändring i någon del av genomet. I ett eller flera baspar, i längre sträckor av DNA eller att kromosomerna saknas eller finns extra av. |
| genmutation | förändring i någon enstaka kvävebas i DNA. Förändringarna syns inte i mikroskop. |
Created by:
user-1988148
Popular Biology sets