click below
click below
Normal Size Small Size show me how
TMMI18
Föreläsning 1 (Grundbegrepp)
Question | Answer |
---|---|
Konstruktionsmaterial | Generellt de material som används till bygget av maskiner, fordon, byggnader och andra slags konstruktioner. |
Struktur | Ett materials inre struktur eller materialuppbyggnad. Begreppet används på olika nivå. |
Kristallstruktur | Innebär regelbundet ordnande atomer/molekyler. |
Amorf struktur | Saknar (long range) regelbundenhet i anordningen av atomer/molekyler. |
Korn | Små kristaller som utgör ett polykristallint material. |
Fas | Ett material eller en del av ett material med enhetlig sammansättning, struktur och egenskaper. En fas har väldefinierad gränsyta mot sin omgivning. Ett material kan innehålla en eller flera faser. |
Tillverkningsprocess | Framställning av råmaterial och andra industriella processer som omvandlar råmaterial till färdiga produkter. |
Mekansika egenskaper | Alla egenskaper som har samband med materialets reaktioner på yttre krafter. |
Hållfasthetsegenskaper | Är knutna till ett materials hållfasthet under yttre krafter. |
Teknologiska egenskasper | Bestämmer ett materials förmåga att låta sig formas med yttre krafter. |
Elastisk deformation | Dimensionsändring som kan återhämtas (försvinna) då den yttre kraften som har orsakat förändringen avlägsnats |
Plastisk deformation | Dimensionsändring som kvarstår efter att den yttre kraften som har orsakat förändringen avlägsnats. |
Duktilitet | Ett materials förmåga att deformeras plastiskt utan att brista eller spricka. |
Seghet (toughness) | Den energi som upptas av ett material då det belastas till brott. Den är ofta proportionell mot slagseghet. Även arean under kurvan. |
Slagseghet (impact toughness) | Den energi som upptas av en provstav med bestämd geometri vid slagprovning. Den kan anses som ett materials förmåga att motstå brott under slagprovning. |
Elasticitetsmodul (Young's modulus) | Ett materialkonstant som är lika med lutningen på den linjära delen av kurvan. Den är ett mått på materialets styvhet och kan anses som materialets motstånd mot elastisk deformation. E-modulen kan jämföras med fjäderkonstanten hos en fjäder. |
Sträckgräns (yield strength) | Den gränsspänning vid vilken plastisk deformation påbörjas. |
Brottgräns (tensile strength) | Den maximala spänningen på kurvan. Då brottgränsen nås påbörjas midjebildningen. |
Omslagstemperatur (ductile to brittle transition temperature) | Under denna temp övergår ett duktilt material till att vara sprött i ett slagprov. BCC material så som ferritiskt och martensitiskt stål har en sådan temp. FCC så som Al och austenitiskt stål saknar ofta en sådan temp - de förblir duktila vid låg temp. |
Hårdhet (hardness) | Anger ett materials motstånd mot intryckning av ett hårt föremål mot ytan. Generellt är hårdheten kopplad till materialets motstånd mot plastisk deformation. |
Utmattning (Fatigue) | Fenomenet att brott kan uppstå hos ett material som är utsatt för upprepade laster, trots att den maximala spänningen ofta ligger långt under den vanliga (statiska) brottgränsen. |
Utmattningsgräns (fatigue endurance limit) | Den spänningsplatå på den spänning-lastcykler kurva som erhålles vid utmattningsprovning. Den kan anses som den undre gränsen för utmattningsbrott, dvs under utmattningsgränsen är utmattningsbrott en osannolik händelse. FCC saknar oftast en sån platå. |
Brottseghet (fracture toughness) | Anger brottmotstånd hos ett material med spricklik defekt |