Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
TMMI18
Föreläsning 2 (bindningar och struktur)
| Question | Answer |
|---|---|
| Elektronnegativitet | Benägenheten hos en atom att ta till sig valenselektroner för att bli en anjon |
| Atombindningar | De sammanhållande krafter som verkar mellan atomer/molekyler i ett material |
| Metallbindningar | Uppkommer mellan positivt laddade och negativt laddade valenselektroner som rör sig "fritt" mellan metalljonerna i metaller. |
| Jonbindningar | Uppstår mellan positiva joner (katjoner) och negativa joner (Anjoner) |
| Kovalenta bindningar | En kovalent bindning bildas av ett par valenselektroner som delas mellan två atomer. |
| Van der waals bidningar | Svaga bindningar som ofta uppstår mellan atomer/molekyler med elektrisk dipol |
| Primära bindningar | Starka bindningar som utgörs av delade eller överförda valenselektroner mellan grannatomer. Metallbindningar, jonbindningar och kovalenta bidningar är primära bindningar. |
| Sekundära bindningar | Svaga bindningar, som Van Der Waals, som uppkommer ofta mellan molekyler. I en termoplast har de sekundära bindningar som verkar mellan polymerkedjorna stor betydelse för de mekaniska och termiska egenskaperna. |
| Bindningsenergi | Den energi som tillförs eller avgår då bindningen skapas resp. upphör. Den är styrkan på bindningen. Vissa egenskaper som E-modul och smälttemp., hos ett material är i intim relation till bindningsstyrkan. |
| Gitter | En matematisk modell av kristallen där gitter och atomer som placeras ut i gittret definierar en kristallstruktur. |
| Enhetscell | Den minsta enheten av ett gitter som fortfarande har karakteristiska kristallstruktur som gittret. |
| Gitterparametrar | Kantlängder och vinklar mellan kristallaxeln på en enhetscell. |
| BCC | Kubisk rymdcentrerad (Body centered cubic). Enhetscellen (metall) har 2 atomer. |
| FCC | Kubisk ytcentrerad (face-centered-cubic). Enhetscellen har 4 atomer. |
| HCP | Tätpackad hexagonal (hexagonal-close-packet). |
| Packningstäthet | Volymandel i en enhetscell som är upptagen av atomerna. Den är 0.68 för BCC och 0.74 för FCC och HCP. |
| Tätpackad atomriktning | Riktningen som har tätast möjliga packning av atomer. Grannatomerna är i kontakt längs en tätpackad riktning. FCC-kristaller har 12 tätpackade riktning (av <110> typ) jfr med 8 (<111> typ) hos BCC-kristaller. |
| Millerindex | En tresiffrig beteckning som anger en viss riktning eller ett bestämt plan i kristaller. |
| Polykristallint material | Material som består av åtskilliga sammansatta kristaller som kallas för korn. |
| Allotropi | Att ett material kan ha olika strukturer beroende på temp. och tryck. T.ex järn har BCC struktur under 911 grader C och FCC över 911 grader C. |
| Anisotropi | Att ha riktningsberoende egenskaper. Enkristaller och material med stark textur har ofta olika egenskaper i olika riktningar. Trä är ett annat exempel på anisotropiska material. |
| Isotropi | Att ha lika egenskaper i alla riktningar. |
| Textur | Kornens orientering är inte slumpmässigt fördelade i ett polykristallint material. Kraftigt kallbearbetade polykristallint material, som kallvalsad plåt och kalldragen tråd, har oftast stark textur, vilket i sin tur ger anisotropiska egenskaper. |
Created by:
Maskinteknik
Popular Engineering sets