Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
--Etologi
Etologi
| Question | Answer |
|---|---|
| Etologi | Läran om djurs beteende |
| Vad är beteenden? | •Beteenden är inte så mekaniska som gymnasiebiologi ofta får dom att framstå •"Beteende inkluderar alla processer där ett djur mottar sinnesintryck från sin omgivning och/eller inre miljö och svarar på stimulin enligt denna information" |
| Vilka är dom två "main approaches" till att studera djurs beteenden? Beskriv dom | Fysiologiskt: •studiet av hur kroppen fungerar; hur nerver, muskler och sinnesorgan koordineras för att producera komplexa beteenden Whole animal: •Undersöker beteendet hos hela djuret och faktorerna som påverkar, ex miljöfaktorer bäst tillsammans |
| Hur studerar det fysiologiska tillvägagångssättet djur? | •Ofta i labbmiljö för att "undersöka under huden" •Även möjligt i många fall att samla prover (urin, DNA, saliv) från vilda djur och sedan undersöka i labb •Ofta använt som steg i studiet av orsaken till beteenden (efter "whole animal"orsak funnen) |
| Hur studerar "whole animal"tillvägagångssättet djur? | •Titta på vilda djur (i naturlig miljö) •Titta på domestiserade och tillfångatagna djur •Under olika nivå av kontrollerad miljö |
| Vad är/ hur sker icke observerbara beteenden? | Många svar på stimuli sker inuti nervsystemet och går därför inte att observera direkt. Vi har dock fått bättre förutsättningar att 'se' dessa beteenden genom neuroradiologi mm. Både en fightande och vilande individ utför beteenden |
| Hur tas beslut kring vilka beteenden som är viktiga att notera och vilka som säkert kan ignoreras? (eftersom det är omöjligt att mäta och anteckna alla beteenden hela tiden) | •Varierar m tillfälle och syfte •Man försöker avgöra vilka beteenden som är relevanta/studie. •Allt beror på beteendets (förmodade) roll i det man studerar •letar återkommande mönster i.s.f. varje detalj (beteendemönster) |
| Vilka frågor behöver enligt Tinbergen ställas om djurs beteenden? | •Funktion •Evolution/Fylogeni •Orsak •Utveckling/Ontogeni Starkt överlapp mellan frågorna |
| Beskriv Tinbergens fråga om Funktion | •Varför djuret utför beteendet, med fokus på dess funktion. Hur hjälper beteendet djuret att överleva eller föröka sig? •Hur påverkar beteendet individens chans att överleva och föröka sig? |
| Beskriv Tinbergens fråga om Evolution/Fylogeni | •Hur har beteendet förändrats över tid? (på samma sätt som andra egenskaper studeras evolutionärt) •I många fall svårt att vara exakt eftersom beteenden sällan lämnar fossiler •Man kan undersöka i och jämföra beteendet med närbesläktade arter |
| Beskriv Tinbergens fråga om Orsak | •Vilka faktorer (både externa och interna) leder till att just det beteendet utförs just då? •Vad motiverar ett viss beteende? •Stimuli, fysiologiska processer |
| Beskriv Tinbergens fråga om Utveckling/Ontogeni | •Hur utvecklas/förändras beteendet under tiden djuret åldras och mognar? •Vilka faktorer (både externa och interna) påverkar denna utveckling och slutpunkten? •Hur interagerar genetik och miljö? •Mognadsprocesser, inlärning, prägling... |
| Who are the "founding fathers" of ethology? | Konrad Lorentz and Niko Tinbergen |
| Kan utveckling evolvera? | Ja, utvecklingssekvenser/ordningen utvecklingen sker i har, och fortsätter, förändras när arter evolverar. Dom inledande stegen består men i senare steg kan variation utvecklas (ex. utvecklar även däggdjur gälar som sedan omformas till andra strukturer) |
| Hur kan embryologi kopplas till utveckling? | När man studerar utveckling av beteenden är embryologi en viktig del att ha i åtanke. Ex. hur nervsystemet byggs upp |
| Vad är embryologi? | Studiet av organismers tidiga utveckling, från det encelliga stadiet till det att ett självständigt liv kan börja |
| Är unga djur delsteg till vuxna individer? | Nej. Unga djur är varken ofullständiga versioner av, eller delsteg till vuxna individer. Dom måste i alla utvecklingssteg vara funktionella djur som kan navigera omvärlden. (vissa ungdjur skyddas i dom tidigaste stadierna av ex ägg, livmoder lr förälder) |
| Varför har vissa djur två uppsättningar gener? | Djur som utvecklas i faser, ex larv och insekt, har 2 uppsättningar gener för dom 2 skilda faserna. Dom olika faserna interagerar troligen med olika miljöer och har olika selektionstryck (föda, hot, förökning mm) |
| Sker utvecklingen av beteenden alltid linjärt? | Nej. Beteenden kan både utvecklas och försvinna om dom inte har någon användning eller kan användas på annat sätt. Ibland finns även beteenden kvar utan att någon förstådd funktion finns/utan att användas igen (delar av beteenden kan ha annan roll) |
| Har alla vuxna individer inom samma art samma beteenden? | Inte nödvändigtvis. Få arter har en exakt mall för beteenden som alla vuxna individer följer. Ex pga honor/hanar eller olika miljöer. Olika utlösare i miljön kan leda till att olika 'vägar' till vuxendom sätts igång |
| Hur kan det komma sig att beteende ofta matchar väldigt bra med den miljö djuret lever i? | Det beror på att beteenden är en blandning av inlärda och medfödda. Ärvda beteenderesponser evolverar och anpassas till miljön över generationer. Inlärning kan anpassas till miljön just nu och är viktiga när miljön är föränderlig. |
| När är ärvda beteenden extra viktiga? | För djur med korta livsspan är ärvda beteenden livsavgörande. Även för dom djur utan föräldravård. Vissa arter har knappt något överlapp mellan generationer och lever utan sociala interaktioner -> ingen social inlärning kan ske. |
| Hur har kroppsstorlek en korrelation till beteende? | Inlärning kräver hjärnkapacitet och hjärnkapacitet kräver hjärnstorlek. Större hjärna betyder i sin tur ofta större kropp. Det är också så att kroppsstorlek ofta har ett samband med livslängd och livslängd & beteende är korrelerade. |
| Hur kan man kategorisera beteenden som instinktiva vs inlärda? | kuggfråga! Det är svårt (& onödigt) att kategorisera beteenden som antingen inlärda eller gen... . Det är snarare så att genetiska & miljöfaktorer samverkar för att forma en individs beteenden under hela dess livstid. möjligt att kategorisera komponenter |
| Hur kan man undersöka vilka faktorer som INTE är viktiga för beteendeutvecklingen? | Exempelvis genom att hålla individer helt åtskilda från artfränder under uppväxten. När dom sedan är vuxna testas deras reaktioner på stimuli och resultaten jämförs med 'normala' djur (Kaspar Hauser experiment). |
| Hur kan hybridstudier användas för att undersöka beteenden? | Man kan genom att undersöka hur hybridarter genomför beteenden jämfört med båda föräldraarterna få en inblick i om/hur gener påverkar beteendet. Exempelvis kan hybridfåglar ibland sjunga en blandning av föräldraarternas sång -> sång = genetiskt påverkad |
| Kan alla djur lära sig allt? | Nej. Arter skiljer ofta i lätthet att reta fram ett beteendemönster och hur ofta det används. Det är även i vissa fall omöjligt att associera beteenden till stimuli som ej har liknande koppling i naturen. (lära igelkott att fly fara vs mat > illamående) |
| Hur utvecklas nervsystemet och vad har detta för inverkan på beteenden? | Både externa event och genetiska faktorer spelar in i nervsystemets utveckling. Gener lägger fram grundregler, inte steg-för-steg och den definitiva vägen avgörs av miljön. Vissa beteenden kan även vara omöjliga innan nervsystemet utvecklats tillräckligt. |
| Vad är "kritiska perioder"? | I djurets utveckling finns det begränsade tidsperioder under vilka en specifik egenskap behöver stimuleras. Om det ej sker utvecklas den inte alls eller fullt. Ex: fågelsång, hormoner (feminint/maskulint) |
| Nämn några exempel på hur tidiga händelser påverkar djuren under hela livet | •Okläckta fågelungar kan till viss del koordinera kläckningen tack vare kommunikation genom skalen •Råttor som hanteras under spädbarnsåldern mognar snabbare (tidigare öppna ögon, väger mer) och är mindre känslosamma i läskiga situationer och (utforskar) |
| Varför är det viktigt att ha den naturliga miljön i åtanke när man undersöker beteenden? | Troligen adderar hantering av råttvalpar inte något, snarare tar labbuppfödning bort något. (hanterade ungar = mer sociala & mognar fortare). Detta eftersom råttor i det vilda hanterar sina ungar & ofta delar bo med andra honor. |
| Ge exempel på hur föräldrars beteende och närvaro under uppväxten kan påverka ungen | •De kan 'ge' mer hormoner till äggen som kläcks sist för att ge dessa ungar en jämn chans •Kan lägga fler ägg för att öka konkurrensen |
| Ge exempel på hur ungar påverkar föräldrarnas beteende | •Tigger mat •Ber om hjälp/uppmärksamhet |
| Vad är 'aunting'? | När en annan individ än modern tar hand om ungen |
| Vad menas med 'parent-offspring conflict' (POC)? | Den evolutionära konflikt som uppstår när optimal föräldrainvestering skiljer mellan förälder och avkommas perspektiv. Ex. vill ungen ofta dia längre än modern erbjuder. Ungens fitness ökar med mer näring, moderns minskar när hon ej investerar i ny avkomm |
| Varför kan man tänka sig att djur leker? Hur utvecklas beteendet? | •Minskar med åldern •Ovanligt i djurriket i stort, men viktigt där det finns (har kostnad) •Förekommer (hos däggdjur) samtidigt som många kritiska mognadsevent sker i hjärnan (stärker hypotes om vvv) •Roll i utvecklingen av vuxenbeteenden |
| Vad tänker man sig att ett djur behöver ha för att kunna leka? | •Tid •Intelligens •Flexibilitet (mental) •Sociala interaktioner |
| Vilka kostnader har lek? | •Använder energi •Risk att skadas •Minskat fokus på omgivningen -> ökad risk för rovdjur •(Ibland är det svårt att skilja på lek och 'riktigt' beteende, även för djuren) |
| Vilka är kraven för att ett beteende ska räknas som prägling? | •känslig period •specifik •irreversibel |
| Vad menas med en känslig period (prägling) | •Beteendet måste läras in under just den perioden •Beteendet kan endas läras in under just den perioden |
| Vad menas med kravet "specifikt" när det kommer till prägling? | •Under den specifika perioden kan djuret lära sig just detta beteenden extra bra. Det är alltså inte bara allmänt bra på att lära sig saker just då |
| Ge ett exempel på prägling hos människor | Språkinlärning •Har känslig period där det sker automatiskt. Vid senare tidpunkter behöver man plugga •Det är just språk som lärs in. Barn härmar inte alla ljud (hundskall,tvättmaskin...). Lyssnar automatiskt efter språkljud •Svårt att tappa modersmål |
| Vad är 'heritability'? | Heritability is a statistic used in the fields of breeding and genetics that estimates the degree of variation in a phenotypic trait in a population that is due to genetic variation between individuals in that population. |
| Genetiska mekanismer kan vara både irreversibla och reversibla (kan slås på och av/ användas vid olika tidpunkter). Nämn några exempel på processer av dessa båda slag. | Irreversibla •Utveckling av känselorgan & nervsystem under embryonisk utveckling. Sätter ramar för vilka intryck som kan tas in •Muskelsystem Reversibla •Hormonproduktion •Reglering av nervsystemets aktivitet •(av)Aktivering hos gener |
| Vilka förmågor kan lek hjälpa med att utveckla? | •Fysiska förmågor •Kunskap om bytesdjur •Kunskap om den sociala rollen och varje individs plats i den •Utforska omgivningen •Förbereder dör det oförutsägbara |
| Varför är det svårt att undersöka lekens påverkan på djurs beteenden? Hur kan man ändå försöka? | Eftersom det är svårt att begränsa lek utan att också begränsa ex sociala interaktioner vilket i sig har en påverkan på djurets beteende. Ett sätt att få en bild är att observera flera individer över en lång tid (flera år) |
| Vad är prägling? | Beteendeförändringar genom vilka ett ungt djur blir fäst vid en modersgestalt och/eller en framtida partner. Konrad Lorentz! |
| Vilka sorters prägling finns? | •Filial imprinting - Efterföljande av förälder/rar. Ärver en tendens att närma sig och följa, ej hur förälder ser ut. Kan även ske mha andra sinnen •Sexual imprinting - Lär sig hur en partner 'ska' se ut. För att välja partner av rätt art men ej inavel |
| Hur sker utvecklingen av fågelsång? | •Blandning av arv & miljö •Individuell & dialektell variation •Inlärning under känslig period •Genetisk förmåga •Anpassar mall efter det dom hör •Lär sig oftast endast egen arts sång |
| Vad är stimuli? | Startsignaler för beteenden |
| Vad är ontogeni? | Utvecklingen under perioden mellan befruktning och könsmognad. Under denna period växer djuret till i storlek och får sin slutliga form. |
| Vad är nyckelretningar? | Stimuli som startar medfödda beteendereaktioner |
| Hur detekterar djur information om vad som händer i dess omgivning? Hur tolkas informationen? Hur leder tolkningen till beteenden? Hur sållas bland all input för att bestämma vilken stimuli som är värd att reagera på? | *** |
| Effekten av stimuli kan vara antingen direkt eller försenad. Ge exempel på hur stimuli kan ge en försenad reaktion. | •Effekterna kan ackumuleras gradvis och ändra responsen hos djuret över tid •Hanar som visar upp sig för honor kan öka honornas produktion av hormoner som gör henne redo för parning •Kortvarig stress är inte farlig, långvarig kan vara det |
| Hur kan stimuli orientera djur? | •Upprätt gentemot tyngdkraften •Huvud mot strömmen •Röra sig mot/från ljus •Landmärken för orientering •Bakdel mot vinden |
| Ge exempel på invärtes stimuli | •Blodtryck •Muskelspänningar •Saltnivå •Kroppens relativa position till sig själv •Blodsockernivå |
| Vad är viktigt att komma ihåg angående sinnen när vi studerar djur? | Det är viktigt att ha med i beräkningen att djuren vi studerar kan reagera på stimuli som vi inte kan upptäcka. |
| För- och nackdelar med synsignaler och att se | •Signaler försvinner så fort den slutar göras •Signaler är beroende av ljusnivån och fungerar därför ej på ex natten •Olika djur har olika stort synfält |
| Hur kan djur som ser det använda sig av ultraviolett ljus? | •Ökar ibland kontraster •Kan se mönster och skillnader människor inte kan (ex. nektarguider på blomblad (bin)) |
| Hur kan djur som ser det använda sig av infrarött ljus? | •'Ser' inte ljuset, groporgan ist. f. ögon. •Mest effektivt på natten pga större temperaturskillnader |
| För- och nackdelar med hörselsignaler och att höra | •Ej beroende av ljusintensitet •Påverkas av blockeringar i omgivningen •Låga frekvenser färdas längre än korta •Olika arter har olika hörselomfång •Ekolod kan användas för att bygga ljudbilder •Även djur utan öron kan uppfatta mönster i vibrationer |
| Ge exempel på taktila signaler | •Spindlar som känner byten och annat i nätet •mullvadar •Uppfattar mönster i vibrationer |
| Vilka sinnen 'räknas' som kemiska? | Smak och lukt |
| Vad är bra och dåligt med doftsignaler? | •Kan känna många olika dofter i olika koncentrationer •Funkar natt som dag •Kan bevaras över lång tid (ex territoriesignaler) •Viktigt hos många däggdjur •Fungerar hos ungar som ej öppnat ögonen än |
| Hur används elektiska fällt av djur? | •Skapa och känna av •Kan känna av elektriska impulser från hjärta och muskler •Funkar bara i vatten, ej i luft •Om skapar eget fällt kan känna av skillnader i det •Bra i grumligt mörkt vatten |
| Vad menar med 'problemet med mönsterigenkänning'? | Efter sinnesorganen reagerat på stimuli måste hjärnan tolka informationen. Problemet med mönsterigenkänning kan delas upp i två delar: •Info skiljer, men samma •Info lika, men olika Olika djur löser på olika sätt, alla har problem -> misstolkningar |
| Vad är "sign stimuli"? | •lösning på problemet med mönsterigenkänning •Hjärnan svarar på endast en del av den stimuli som presenteras (lr enda kan sense) •Vissa nyckelfaktorer som alla 'objekt' som 'söks' har, 'väljs ut' •Ex trollsländor som tolkar alla glansiga ytor som vatte |
| För- och nackdelar med 'sign stimuli' | •Går snabbt (ofta ett värt pris att betala med enstaka misstag) •Blir ibland fel (bil ≠ vatten trots glansig, hona kanske fet pga parasit och ej pga hälsosam) •Stora problem om individ ej kan ta emot nyckelstimulin • |
| Vad är supernormal stimuli? | •En modell som utlöser starkare respons hos djuret än det naturliga stimuluset. Ex. extra långa fjädrar, större ägg, läppstift och socker (söt smak) •Oftast pga onaturlig miljö men kan även utnyttjas i naturen (lägger egna, större, ägg i andra arters bo) |
| Vad är generaliserad dragdetektion (generalized feature detection)? | •Lösning på problemet med mönsterigenkänning •Sinnessystem hos mga djur är anpassade för att 'välja ut' informationsrika delar av miljön •Uppfattar först ex. prickar, kanter och rörelse •Senare sätts dragen ihop för att definiera mer komplexa objekt |
| Nämn några lösningar på problemet med mönsterigenkänning | •Sign stimuli •Generaliserad dragdetektion |
| Vad är kommunikation? | •När en signal/ ett beteende från en individ (evolverat för detta syfte) påverkar en annan individs beteende |
| Varför är "När en individ svarar på en signal skickad från en annan individ" inte en tillräcklig definition av beteende? | •Djur kan utnyttja och svara signaler som inte var ägnade dem (rovdjur följer doftspår...) •Inte alltid att kommunikation består av en klar signal och direkt respons (ex färgteckning som statussymbol) |
| Lite småfakta om kommunikation | •Mga av dom viktiga stimuli djur reagerar på kommer från andra individer av samma art •Djur kan ha specifika strukturer för kommunikation (färger, en stor klo...) •Ibland svårt att urskilja olika signaler |
| Vad är metakommunikation? | Signaler som inte själva kommunicerar information utan istället modifierar signaler som kommer efter. Exempelvis signal om lek |
| Hur har evolutionen påverkat djurs signaler? | •Evolutioner har lett till att djurs signaler mer, och mer effektivt, utlöser respons hos andra djur •Konflikt mellan djur leder till att signaler evolverar (undvika fight, partner välja dig...) |
| Vilka sorters signaler tenderar djur att använda sig mest av? | Signaler som stimulerar sinnen dom själva förlitar sig på. Ex. använder ett djur som använder syn för att orientera sig oftare av visuella signaler |
| Vad kan påverka vilken signaltyp ett djur använder? | •Djur tenderar att kommunicera med signaler som stimulerar sinnen dom själva förlitar sig på •Avståndet till mottagaren •Mediet signalen färdas i |
| Hur påverkar avståndet till mottagaren valet av signaltyp? | •ljud- och visuella signaler = vanligare på avstånd •Sociala arter som spenderar mycket tid använder sig ofta av taktila signaler |
| Hur påverkar mediet signalen färdas i signaltypvalet? | •Funktionen & användbarheten påverkas •Ljud färdas bättre i vatten än ljus + runt hörn & genom barriärer •Ljus färdas 'bättre' i luft än ljud •Dagsljus/mörkt •Olika material absorberar våglängder olika (vissa färger lättare att urskilja på håll) |
| För- och nackdelar med kemiska signaler mm | •Speciellt välutvecklade hos insekter & däggdjur •Ändras långsamt •Livslängd varieras genom molekylär vikt och flyktighet •Korta signaler användbara ex vid fara •Långa bra vid revirmarkering (finns kvar även efter utövaren lämnat platsen) |
| Hur kan generaliserad dragdetektion användas av individer? | •De generella signaler, som tas upp pga. är viktiga vid ex födosök och för att känna igen rovdjur, används även 'medvetet' av andra individer för att signalera. Ex"head-bobbing" hos vissa ödlor som evolverat till att maximalt stimulera rörelsesensorer |
| När är en signal mest effektiv? | När den stimulerar antingen genom att härma någonting mottagaren redan svarar på i en annan kontext (jaktinstinkt...), eller genom att vara påfallande genom att ha drag som mottagaren evolverat till att uppfatta (snabba rörelser...) |
| Vad leder till att signaler evolverat till att vara "ärliga"? | Om två djur står i konflikt med varandra tjänar båda på att undvika en fight, dvs om en av dom kan övertala andra att är starkast utan någon skadas. Samtidigt finns för 'fusk' -> krävs 'skydd' mot fusk från andra. Selektionstrycket -> ärliga signaler |
| Vad menas med ärliga signaler? | Signaler som reflekterar en äkta egenskap som uthållighet, styrka, kampförmåga. |
| Hur kommer det sig att djur litar på så kallade "ärliga signaler"? | Ofta visar de att individen faktiskt har förmågan som marknadsförs. Ex renar som brölar. Endast riktigt starka klarar av att bröla länge -> den som brölar längst = troligen &så starkast kämpe. Fitness påverkas av vilka den ger upp 'till'. [gaseller] |
| Är alla "ärliga signaler" ärliga? | •Nej, det finns flera exempel i naturen signaler som leder till svara som inte gynnar mottagaren. Fuskare (myrmekofiler, ägg i andras bo, mimicry...) •Samevolution |
| Är djur som använder sig av oärliga signaler alltid medvetna om att dom luras? | Nej. •Mga arter använder evo.-bedrägeri. Individer med högst fitness råkar vara de som luras bäst •Sen finns även arter som verkar anpassa lurande efter situation. Pipare låtsas vara skadade & anpassar beteende efter rovdjuret (följer/fortsätter > bo) |
| En undergiven babian som blivit fråntagen sin mat av en dominant gav signal betydande rovdjur. När den dominanta individen svarade på signalen genom att titta bort tog den underordnade maten och sprang. På vilka 2 sätt kan detta beteenden förklaras? | •"Trial & error". Apan kan ha lärt sig att ett sådant beteenden ledde till möjligheten att ta maten •"Deliberate conscious deception". Apan kan ha listat ut i huvudet att genom att låtsas se fara kommer den dominanta tro att riktig fara finns. |
| Vad är "konspiratoriska viskningar"? (conspiratorial whispers) | •När utövare & mottagares intressen är samma (ex. i flockar) minskar selektionstrycket på cheat & undvika cheated. Signalerna > subtila, båda gynnas av att tyda dem, •Ex. signaler bin avger i sina kupor & nästintill ohörbara grymtningar hos en apart |
| Ge exempel på hur djur kommunicerar med varandra | •Bi-dans •'vervet monkeys' och deras olika varningar för olika djur |
| Vad menas med beslutstagande? (decision-making) När sker det? | •Vad, när, om, hur och i vilken ordning beteenden ska utföras •Beslut tas från sekund till sekund, över dagen, över årstider o.s.v. |
| Vad är motivation? | •Interna eller externa stimuli leder ger upphov till beteenden •Faktorer som orsaker ett djur att utföra ett visst beteendemönster vid ett visst tillfälle •Hunger = födosöksmotiverad |
| Vad menas med cirkadisk rytm? | •En ungefärlig 24h-cykel som styr många processer och beslutstaganden. Många djur visar olika beteendemönster beroende på tid på dygnet •Ofta beroende av interna klockor och ljus |
| Vad kan vara anledningar till att många djur spenderar stora delar av den aktiva tiden på dygnet till att vila och "göra ingenting"? | •Kan vara nödvändigt för matsmältningen •Energisparande •Hålla djuret undan rovdjur och andra farliga situationer (varför utsätta sig för fara när det inte är nödvändigt för ex födosök?) |
| Vad kan styra beslutstagande hos djur? | •Stimuli (ex stimuli om rovdjur > flykt ist.f födosök) •Tid på dygnet •De krav (demands) som läggs på dem ( [reglerar tidsbudgeten] Diande honor offrar viloperioder för att dia & äta, flyttfåglar äter mer nära inpå flytt > mindre tid spana efter rovdjur |
| Ge exempel på hur beslut tas över dygnet och även från minut till minut | Äta är beteenden uppdelat i delsteg: leta, förbereda, transport till sökställe... Det leder till beslut behöver tas konstant om vad nästa steg, samt hur länge spendera på varje för att optimera faktorer. (ex ^energivinst genom byta ställe). [&så stimuli] |
| Ge exempel på hur beslut tas från sekund till sekund när en fågel födosöker | •Hur öppnar fågeln fröet? •Vilka muskler används? •Behaviour patterns |
| ***Vad är behaviour patterns? (beteendemönster/beteendeprogram)[fixed action patterns] | •Sekvenser av rörelser, vanligen medfödda, som ger upphov till funktionellt beteende i naturlig miljö •Ju mer komplexa, desto mer flexibla kan de vara (kan ex avbrytas men sker alltid i samma ordning) •Sker samma sätt alla individer i art •≠ reflexer |
| Vad menas med att "i välanpassade djur bör varje beslut vara en optimal kompromiss mellan alla möjligheter med tanke på alla demands och all stimuli"? | Motivation olika beteenden påverkar hela tiden djuret & konkurrerar m varandra. Största motivationen > beteende & i perfekta djur kommer genomfört beteende bäst kompromissa demands. •När ex börjat beteende inhiberas motivation andra, undvika konstant byte |
| Vad menas med att de mekanismer som möjliggör beslutsfattande finns på olika nivåer? | Beslutsfattande kan påverkas av allt mellan grupper av neuroner & hormoner till grupper av djur. |
| Vilka faktorer påverkar motivation? | •Interna: proprioceptiv feedback (respons från muskler), hormoner, obalans homeostas, interna sinnesreceptorer •Externa: doft, syn, ljud, nyckelretningar •Själva utförandet av beteende kan påverka motivation (behöv av tugga trots alla kalorier) • |
| När avslutas beteenden? | •Avbryts •När motivationen sjunker (ex pga minskning av drivande stimuli (uppäten mat luktar ej , blodsockernivåer vvv -> vvv behov av mat) eller att utövandet av beteendet minskar motivationen) •När önskat resultat nåtts, mål (behöver ej själv orsakat) |
| Hur mäts motivation? | Med hjälp av beteendet •Mängd beteende som genomförts •Hur aversiv stimuli kan göras innan de undviks •Mängd/tempo 'knapptryck' |
| Hur mäts motivation med hjälp av mängd beteenden genomfört? | •Mäta hur mycket/ hur länge beteendet genomförs när möjlighet ges •Ex mängd mat som ätits/antal genomförda ätrörelser •Ex tid spenderad på sandbad när flyttas från gallerbur •Behövs kombination av metoder för verklig(are) bild |
| Vad menas med kompensatorisk återhämtning? (compensatory rebound) | •Ökning i beteende efter att genomförande hindrats •Ex hönor sandbad hos hönor som flyttas från gallerburar till med sand •Ex sömn hos de med sömnbrist •Föreslår att motivation (åtminstone i vissa fall) byggs upp under perioder av berövande |
| Hur mäts motivation 'med' "hur aversiv kan stimuli göras innan de undviks?"? | •Målet att försvåra genomförandet av beteende & se hur lång djuret går för genomföra det ändå •Ex koncentration av tillsatt äcklig smak i mat som utstås kan visa ätmotivation •Ex hinder (el, fler tryck) blockerar beteende (sandbad/mat) & se vad utstås |
| Hur mäts motivation med hjälp av mängd/tempo 'knapptryck'? | •Skinner Box (variable interval reinforcement schedule) •'rate' djuret tycker visar på motivation •Fortsätter djuret jobba för 'belöning' om det blir svårare och svårare? |
| Hur fungerar en Skinner Box? | •Studerar både inlärning & motivation •Ex variable interval reinforcement schedule •Manipulerar för belöning • • |
| Vad menas med vakuumbeteende? (vacuum activities) | När djur är högt motiverade kan dom genomföra beteenden trots att passande stimuli inte finns. ex kan hönor utföra alla rörelser som hör till sandbad trots inte tillgång till sand. Tyder på hög motivation. Ingen feedback från omgivningen. |
| Nämn några problem med att mäta motivation med de metoder du lärt dig | •Stämmer ej alltid m varandra. Ex stå ut äckligare & äckligare mat längre än om bara erbjuden vanlig, lr ^äta än pressar knapp. •Hjärn'skador' påverka faktorer > olika resultat •Komponenter beteende påverkar metoder olika & ej alltid igång samtidigt |
| Vad är en faktor som kan motivera att beteenden grupperas i motivationssystem (motivational systems)? | Vanligtvis påverkas beteenden som är funktionellt sammankopplade av samma faktorer. Tröskelvärden för respons är inte identisk för alla stimuli men de tenderar att stiga och sjunka tillsammans |
| Vad menas med specifika motivationstillstånd? (specific motivational states) | •ex "födosöksmotivation" ist. f. jakt-, svälj-... motivation •implicerar att interna kausala faktorer påverkar funktionella grupper & ej endast enskilda beteenden •flesta lr alla beteenden kopplade >ex födosök ofta påverkas av samma kausala faktorer |
| Är alla stimuli kopplade till specifika beteenden? Ökar alla stimuli motivationen för specifika beteenden? | Nej. Mga stiluli > generell "arousing" effekt > djuret mer mottaglig för mga olika stimuli. ≈ en generell motivation. Betyder också att det är svårt att avgöra om motivation är generell eller specifik. Motivationssystem samverkar även med varandra |
| Hur kan man objektivt definiera Mål? | •Den situation som leder till att en hel sekvens av beteenden avslutas & djuret övergår till att utföra en ny sekvens. •Ex slutar hund gny när målet att få matskål nåtts. Börjar då äta. •Kan även förklaras = alla beteenden (av)aktiveras av samma stimuli |
| Varför visar det sig att många djur föredrar att jobba för exempelvis sin mat istället för att bara få den serverad? | Målet är inte bara att få i sig maten utan även att utföra beteenden som kopplas till födosök. |
| Hur kan ett djur som finner sig i en förlängd konflikt mellan motivation för olika beteenden lösa problemet? | •I konflikt sönder djur signaler som tidigare tolkats som hotande. Nu menar man att signalerna är ett sätt att få mer information om situationen för att kunna 'ta ett beslut' •Ex konflikt mellan attackera & fly (avgöra chans att vinna fight) •äta vs fly |
| Vad är överslagshandlingar? | •Ses ofta hos djur i konflikt eller som hindras från att utföra beteenden •Opassande beteenden som ej har med konflikten att göra uppvisas •Ex letar mat mitt i fight • |
| Vad är stereotypier? | •Onaturliga, repetitiva och ofta skadliga beteenden som upprepas •Visar på dålig välfärd antingen nu eller tidigare i djurets liv •Alla stereotypiska/onormala beteenden är ej stereotypier •Hjälper djuret hantera miljön/stressorn •Endast i fångenskap |
| Vad är en av dom viktigaste sakerna man kan ta reda på om ett djur för att kunna förbättra dess välfärd? | •Styrkan på djurets motivation för att utföra olika beteenden. Hög motivation i samband med hindring från att utföra beteendet leder till låg välfärd •På sätt och vis ett sätt att 'fråga' djuret vad som är viktigt för det och vad det vill undvika |
| Vilka faktorer ingår i definitionen av välfärd? | •Djurets motivation eller brist på motivation i relation till beteenden och dess chans att utföra dessa •Fysisk hälsa •"Djuren är hälsosamma, har det dom vill ha och får undvika det dom vill undvika" |
| Vad menas med att inlärning och minne går hand i hand? | Inlärning involverar förändring av beteende som resultat av erfarenhet men dess effekt kan inte användas om inte resultatet av erfarenheten på något vis kan sparas tills nästa gång det behöver användas (minne). |
| Hur sker inlärning? | •Respondent och operant inlärning •Utnyttjar nervbanor som redan finns eller skapar nya •Minns till nästa gång •Om stimulus upprepas med påföljd 'väljs' stimuli som mest troligt leder till följden ut och lärs/associeras |
| Vad är sensibilisering? (Sensitization) | •En period av hög känslighet för stimuli efter 'upphetsning' från förstärkande eller bestraffande upplevelser •Är ej en form av inlärning |
| Vad är habituering? | •Om stimulus upprepas utan signifikant konsekvens -> djuret ignorera & slutar reagera (med en känslig period) efter varje upprepning •Går att återställa genom konsekvens följer/spontant •Enklast form inlärning eftersom försvagar beteende redan finns |
| Är djur maskiner som bara väntar på nästa stimulus? | Nej. Djur söker aktivt upp situationer eller utför handlingar som leder till förstärkning, och undviker aktivt bestraffande situationer. Dom försöker förutse vad som kommer hända näst |
| Vad menas med "trial and error"-inlärning? | •Djuret lär sig, genom att försöka olika saker, att eliminera beteenden som inte leder till förstärkning. Första och eventuellt några följande förstärkningar nås av slump. Hen har inget system till att börja med •Operant betingning |
| Vad är sekundär förstärkning | Ex klickerträning. Ett sekundärt stimuli som visar att förstärkning kommer |
| Vad är några frågor man kan ställa om djurs kognition/när man undersöker om djur är medvetna? | •Kan djur lösa nya problem snabbt utan tidigare inlärning? •Kan djur planera i förväg & förutse resultat av handlingar? •Kan djur identifiera sig som egna väsen? Förstår dom att andra kan svara på andra sätt & ha egna synvinklar? •Tänker djur som vi? |
| Vad är inlärning genom insikt? (insight learning) Nackdelar med definition? | •Plötslig produktion av ny adaptiv respons som ej nåtts mha trial and error •Lösning av ett problem genom plötslig omorganisation av erfarenheter •Hur vet vi att ej nåtts via trial and error? •Väldigt svårbevisat |
| Ett möjligt bevis för insight learning +'nackdel' med det | Ofta används termen insikt om djur som löser problem för snabbt för att hinna utföra trials and errors. Det finns dock möjligheten att djuren testar olika möjligheter i huvudet vilket i sin tur antyder att djuret tänker, utforma tankar och dra slutsatser |
| Vad är nishe construction? | När djur ändrar sin miljö & på så sätt ändrar vägen för framtida inlärning (både evolutionärt genom gener & inlärning hos individ över livstid) •Flyttar, bygger dammar, vägar som används av generationer •Även social miljö ändras (kultur! 'tradition'!) |
| Har djur kultur? | Det kan man säga! Djur som lär sig genom social inlärning kommer lära sig beteenden av äldre individer och sedan föra dom vidare till yngre. Beteenden 'ärvs' genom inlärning. Om byter social miljö kan ny 'kultur' utvecklas och börja ärvas •Ex fågelsång.. |
| Möjliga bevis för att även andra djur än människor bör ha ett medvetande | •Evolutionsteorin -> ej bara uppkommer utan evolverat -> före människor troligen haft sorts medvetande & möjligt redan hos idag levande •Sociala strukturer -> enormt selektionstryck ex förutse handlingar andra •Liknande hjärnkvalitet, olika kvantitet |
| Argument mot att djur har ett medvetande | •En stor skillnad mellan oss och närmsta släkting är vår förmåga till språk - "medium for though, abstraction & communication" •Tar ej hänsyn mellanstadier •Även andra djur språk? |
| Kråkor | •Kråkor gör verktyg ej bara blad & pinnar, även ståltråd, ett material de ej hade tidigare erfarenhet av •Även arter som aldrig ser använda verktyg i vilda! (varför evolverat förmågan? kognition?) •Fåglars hjärnor evolverat helt annorlunda än däggdjur |
| Vad är "theory of mind"? | •Sätta in i annan individs situation. Förstå att andra ser saker på andra sätt och ur en annan vinkel (även bokstavligen)(blick) •Mga menar förmåga 'recognize' andra individer börjar med självmedvetenhet (spegeltest)(self-recognition = self-awareness?) |
| Vad menas med spegelneuroner? | När en apa ser en annan individ utföra en rörelse aktiveras samma neuroner i dess hjärna, spegelneuroner. De kan även ibland härma dessa rörelser |
| Hur kan vi undersöka vad ett djur minns? | Vi kan bara undersöka vad ett djur minns genom att undersöka dess beteenden. Vad det gör visar vad det lärt sig. |
| Varför är det svårt att säga om djur är intelligenta eller inte? | Termen handlar om specifikt människors kognitiva förmåga. Man behöver döma intelligens efter evolutionära förutsättningar vilket leder till att det kan se väldigt olika ut för olika arter |
| Vad är intelligens? Intelligens hos djur? | •Det man mäter med intelligenstest •Förmågan att använda gammal kunskap i nya situationer •Är den ens meningsfullt att tala om intelligens hos djur? Bättre med kognitiv förmåga (anpassad till varje arts evolutionära historia) |
| Vad är "kloke-Hans-fenomenet" | Djur kan verka utföra kognitiva uppgifter men i verkligheten reagerar dom på subtila signaler. Bra att i studier göra kloke-Hans-kontroll, ex mer person som ej vet 'svaret'. |
| Vad är "Local enhancement"? | •"Inte mycket mer än att följa instinkter" •"Social facilitering" (underlättande) •Beteende som underlättas/möjliggörs av social interaktion •≠ inlärning •Gör som annan av annan anledning än härmar (evolutionärt bra att lukta där andra luktat) |
| Vad är allelominetic behaviour? | •A range of activities in which the performance of a behavior increases the probability of that behavior being performed by other nearby animals. •Alla får samlas när ett börjar fly •Härma annan individ = instinkt ≠ inlärning •Speciellt flockdjur |
| Vad menas med "True imitaion"? | •The copying of a novel- or act w/ no instinctive tendency •Is produced when behavioral, visual and vocal imitation is achieved, not reproduction of exclusive behaviors •Förstår finns problem + annan har lösning •Sann social inlärning •Olika kriterier |
| Mycket kognitionsforskning på djur har genomförts på enskilda individer. Är detta ett problem? | •Inte nödvändigtvis. Om ex en schimpans har jag-förmågan bör den finnas även hos andra. •Många observationer är sällsynta och svåra att replikera |
| Hör emotioner till kognitiv förmåga? | Vissa forskare anser det, andra inte |
| Vad är primära och sekundära emotioner? | Primära: •Reaktion på stimuli •Samma sätt hos alla ryggradsdjur pga samma hjärndelar •Rädsla, hunger mm Sekundära: •Reflekterar över känslor •Skam, empati... •Involverar upplevelse av andra individers syn på 'mig' •Kräver viss kognitiv förmåga |
| Vad är predisponerad inlärning? | •Ex prägling •Möjliggör speciell typ av inlärning vid speciell tidpunkt |
| Vad menas med betingning? | •Association av stimulus till konsekvens •Klassisk/respondent betingning: 'US>*UR, ^CS+'US>*UR, ^CS>*CR •Instrumentell/operant: Stimuli>Respons>Konsekvens, •Allt association när tittar neurologiskt |
| Vad är social inlärning? | •Inlärning genom observation (nästan alltid samma art) •Ofta unge som observerar vuxen •Kräver speciella kognitiva processer •Allt som ser ut som social inlärning är inte inlärning |
| Vad är utsläckning? | •Beteenden upphör eller försvagas om dom inte längre följs av förstärkning •Samma process i hjärna som habituering. Skillnaden är att responsen från början var inlärd och ej spontan •Respons kan återfås, även spontant |
| Olika forskare har olika kriterier på vad som räknas som true imitation. Vilka är dessa kriterier? | •Individen som observerar ska lösa problemet på exakt samma sätt som den den tittade på •Observerare ska lösa samma problem men behöver ej vara på exakt samma sätt •Hur tänka när observerar annan art? |
| Är alla egenskaper anpassningar? | •Nej. Pga selektionstryck från olika håll är ingen adaption perfekt och alla egenskaper är inte anpassningar. De kan vara biprodukter av andra egenskaper (följer med genetiskt) eller så har dom inget syfte (som vi vet om) |
| Hur ärvs beteende? | •De fysiologiska och mentala förutsättningarna ärvs. •Fågel ärver både vingar (fysiologisk förutsättning) och sinnesförmåga, gener och allt annat neurologiskt som krävs för att kunna flyga |
| Vad är social organisation? | •Hur djur inom samma art interagerar med varandra. T.ex: ◦Levnadssätt ◦Rangordning/hierarkier ◦Parningssystem ◦Kultur ◦Födosök/jakt |
| Vad behöver uppfyllas för att djur ska räknas som flockdjur? | •För att räknas som flockdjur ska djuren leva och Interagera(!) med andra individer av samma art. Räknas ej att bara befinna sig på samma ställe •Ibland svårt avgöra om faktiskt interagerar. Individer som jagar samma byte sammarbetar ex e jnödvändigtvis |
| Vilka är dom olika sorternas sociala strukturer? | •Solitära (ensamlevande) •Sociala (flocklevande) ◦De flesta djur är sociala när dom är och har ungar •Monogami •Polyandri •Promiskuitet •Polygyni |
| Vilka fördelar finns med att vara flocklevande? | •Skydd mot rovdjur och väder •Safety in number •Hjälps åt att hitta föda •Hjälps åt att fostra ungar |
| Vilka nackdelar finns med att vara flocklevande? | •Upptäcks lättare •Dela resurser (speciellt rovdjur)(rangordning kan påverka mängd får) •Ökad risk för smittor |
| Vad är mobbing behaviour? | När en grupp individer går ihop och jagar bort ett rovdjur |
| Vad är ferala djur? | Förvildade individer av domesticerade arter |
| Vad är revir och vilka fördelar har dom? | •Område som försvaras från individer av samma art •Kan vara säsongsbundna (alltså tillfälliga eller permanenta) •Garanterad födotillgång •Partner •Föda upp ungar •Kostsamt så behöver löna sig (mga håller endast revir när födelar>kostnader) |
| Varför finns monogami hos vissa arter? | •Social mogami ≠sexuell monogami •Allt handlar om fitness •Kin selektion •Hanar och honor investera olika mycket i avkomma |
| Varför är rangordning ofta inte linjär? Vad betyder det? | •Miljön är sällan stabil •Skadad>sänkt i ordning •Flera ind. samma nivå •A>B, B>C, C>A •Hög rang >ofta till hög stress men &så tillgång till mer socialt stöd |
| Vad är naturliga beteenden? | •Beteenden som förekommer i naturen? •Hos vilda förfäder? •Ofta? •Beteenden djuret är starkt motiverat att utföra? •"Normala" beteenden? (vad är normalt??) •Hur hos domest.? (kan ha beteenden som ej fanns hos förfader. Naturliga?) •Naturligt=bra? |
| Om vi tagit reda på djurets motivation till olika beteenden och vad det behöver för att vara fysiskt hälsosamt, vilka frågor behöver vi ställa om beteenden när vi ordar dess miljö? | Vilka 'naturliga' beteenden är: •Viktiga att uppfylla? •Möjliga att uppfylla? •Lagliga att uppfylla? •Olagliga att inte uppfylla? |
| Vad är beteendebehov? | •Beteenden som är starkt motiverade att utföra kallas ibland beteendebehov •Djur (försöker) utför(a) trots inte möjligt/nödvändigt (sandbad, jaga-katt) •Återkommande i tid & vissa miljöer (ex sugga & bobyggnad) |
| Vad händer när beteendebehov inte uppfylls? | Leder till stress och trolig utveckling av stereotypier |
| Vad är stress? Vad orsaker stress? | •Kroppens svarsreaktion på något hotar homeostas •Stimuli som triggar kallas stressorer •Ex pga ej möjlighet utföra beteendebehov •Kroppens sätt anpassa till krävande situation •Problem först när kortvarig > långvarig (när stressor ej försvinner) |
| Varför ska man inte avbryta/förhindra stereotypier? | •Utförande av stereotypi > Utlösning av endorfiner > minskad stress •Om förhindras har djuret inget(!) sätt att hantera stressen vilket ofta är ännu sämre för djuret •Ska istället förebyggas |
| Varför ät stereotypier repetitiva? | Eftersom beteendet ej har någon feedbackmekanism finns inget som avslutar beteendet. Motivationen att utföra det sjunker aldrig. •När stereotypi befästs är den väldigt svår att bli av med |
| Hur kan stereotypier förebyggas? | •Erbjuda djuren en komplex miljö •Förlängd ättid •Erbjuda insynsskydd •och mycket mer •Miljöberikning! Bör utgå från artens beteendebehov |
| Vad är en etologisk observation? | Etologi = läran och djurs beteende ⇒ Etologisk observation = beteendeobservation •Ofta specifika beteenden (födosök, reproduktion, stereotypier) •Kan även vara generell tidsbudget |
| Vilka är stegen då man planerar en beteendeobservation? | •Syfte (Vad vill du veta?) •Hypotes & nollhypotes Hur gå tillväga: •Vilka djur observera? •I vilken miljö? •Hur många? •mm |
| Vilka olika sorters studier kan man använda sig av när man utför en beteendeobservation? Var? Hur? | •Fältstudier •Labbstudier •Deskriptiva studier •Experimentella studier •Direktobservation •Videoinspelning |
| Vad är deskriptiva studier? | •Beskriver hur ett djur beter sig •Ex: Vad har surikater som hålls i djurpark för flyktinstinkter? |
| Vad är experimentella studier? | •Någon form av manipulation av miljön •Ex: Hur reagerar djurparkssurikater på ett uppstoppat rovdjur? |
| Vad är för- och nackdelar med fältstudier? | Fördelar •Naturliga beteendemönster Nackdelar: •Svårt/Krångligt •Kan inte kontrollera miljön •Tidskrävande |
| Vad är för- och nackdelar med labbstudier? | Fördelar: •Kontrollerad miljö •Tidseffektivt Nackdelar: •Påverkar djuret(s beteende) •Dyrt |
| När är det bra med direktstudier vs videoinspelningar? | Direktobservation: •Bra om man har få (långa) beteenden som ska registreras Videoinspelning: •Bra om har flera eller komplexa beteenden som ska registreras samtidigt •Nödvändigt om det är kritiskt huruvida du är i närheten eller inte •Längre tid |
| På vilka olika sätt kan man registrera beteenden i en beteendestudie? Vilka olika samplingsmetoder finns? | •Kontinuerlig registrering •Intervallregistrering (1/0-registrering & momentanregistrering [på-pipet]) |
| För- och nackdelar med kontinuerlig registrering av beteenden + hur sker? | •Alla beteenden registreras kontinuerligt •Exakt, men krävande •Ger data både i frekvens och duration •Passar för korta och ovanliga beteenden (ex digivning hos suggor) |
| Vad är 1/0 registrering av beteenden? | •Efter visst intervall registreras beteenden som utförda (1) eller ej utförda (0) under perioden •Intervall efter art & beteende •Kort > exakt data •Frekvens, ej duration •Passar långa, vanligt förekommande beteenden •Passar ej då olika duration |
| Vad är Momentanregistrering av beteenden? | •På-pipet •När visst intervall gått registreras beteende som sker just då •Intervall anpassas beteende & art •Korta intervaller > exakt data •Frekvens men ej duration •Passar för långa, vanligt förekommande beteenden (ex beta) |
| Vilka olika typer av observationer kan man använda när man genomför en beteendeobservation? Observationsmetod | •Fokaldjursobservation (1 specifik individ) •Roterande fokaldjurssamling (flera individer observeras given tid & enligt schema) •Totaldjursobservation (en grupp individer observeras 1/0 eller kontinuerlig) •Scansamling (Totaldjursobservation, på-pipet) |
| Vad är ett etogram? Hur göra? | •En lista på beteenden att observera •Bestämma vilka beteenden observera •Definiera beteenden väl •Avgränsa beteenden väl, ex i tid •Beskriv beteenden objektivt och undvik tolkningar. Ex rest ragg ist. f. aggressiv |
| Vad ska man alltid göra innan sin studie? | En pilotstudie! •Revidera därefter etogram, insamlingsmetod och eventuellt syfte & hypotes Det blir aldrig som man tänkt sig! |
| Vad är proximala och ultimata förklaringar? | •Proximala förklaringar = fysiologiska •Ultimata förklaringar = evolutionära |
Created by:
EllaBrandgård
Popular TOEFL sets