Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
smh
| Question | Answer |
|---|---|
| Epidemiologi | Metod för att studera sjukdomars utbredning, orsaker och hur man kan minska sjukdomsförekomsten. EPI = PÅ, DEMOS = FOLK, LOGOS = LÄRAN OM |
| Incidens | Anger antalet nya händelser (exv sjukdomsfall) under en viss period i en given befolkning. Anger antalet nyinsjuknanden, exv 500 nya fall av influensa under oktober. |
| Kumulativ incidens | Anger antal insjuknanden per enhet persontid, exv 70 nya fall av influensa per 100 000 personer & år. |
| Kumulativt incidenstal | kumulativ incidens/(antalet personer under risk vid den aktuella periodens början). |
| Prevalens | antalet individer m en viss egenskap (t.ex. sjukdom) i en given befolkning vid en given tidpunkt (punktprevalens) eller tidsperiod (exv årlig prevalens eller livstidsprevalens). |
| Prevalenstal | prevalens/(befolkning som kan få tillståndet i fråga). |
| Ekologisk studie | Studiedesign där sambandet mellan exponering & utfall studeras på aggregerad nivå, vanligen över tid eller över geografiska områden. Exv samband mellan galoschförsäljning & hjärtkärlsjukdomar. |
| Samhällsintervention = community trial | studiedesign som är prospektiv, kontrollerad & icke-randomiserad, exv att man väljer att HPV-vaccinera alla 14-åriga flickor & ser hur det påverkar förekomsten av cervixcancer. |
| Tvärsnittsstudie = prevalensstudie | studiedesign där man studerar exponering &/eller utfall vid en viss bestämd tidpunkt. |
| Fall-kontrollstudie = ”trohoK” | studiedesign där man utgår från den beroende variabeln (sjukdomen) & väljer en grupp fall & en grupp kontroller, varefter man retrospektivt studerar hur expositionen mellan de två grupperna skiljer sig åt. |
| Kohortstudie (prospektiv) | studiedesign där man utgår från den oberoende variabeln (exponeringen) & ser om exponeringen påverkar sannolikheten för att få ett visst utfall (sjukdom). |
| Fördelar med Fall-kontrollstudie? | Man kan studera flera olika exponeringar. Tillåter att man studerar ovanliga utfall. Tillåter att man studerar utfall m lång induktionstid . |
| Fördelar med kohortstudie? Nackdelar? | Man kan studera flera olika utfall Tillåter randomiserade grupper. Man har säkra exponeringsdata. Nackdelar - dyrt, tar lång tid, oetiskt att exponera folk för vad man tror kan vara farlig. |
| Randomized controlled trial (RCT) | studiedesign där deltagarna slumpas till grupper (exv behandling eller placebo), därefter följer man förloppet prospektivt & jämför utfallen. Hög |
| Enkelblindning | pat vet inte vilken typ av behandling han/hon får. |
| Dubbelblindning | varken pat eller behandlaren vet vilken typ av behandling som ges till vem. |
| Trippelblindning | varken pat, behandlaren eller den som analyserar resultaten vet vilken typ av behandling som ges till vem. |
| Intention to treat (ITT)-analys | analys som baseras på den intiala behandlingsavsikten, inte på huruvida behandlingen faktiskt har genomförts eller ej. Man bryr sig inte om adherence etc eftersom effekten (efficiency, ej efficacy) i studien liknar den i verkligheten. |
| Etiologisk fraktion | hur stor andel av ett utfall (sjukdom) som kan tillskrivas en viss exponering. |
| Validitet | att mäta det som är relevant i sammanhanget. |
| Reliabilitet | att mäta på ett tillförlitligt sätt. |
| Bias | systematiska metodfel som ger snedvridning av resultatet. Exv mätfel, sifferpreferens (20, 25, 30 – inte 22!), recall bias (sjuka kommer ihåg mer exponering), urvalsfel ,publiceringsbias (negativa resultat publiceras inte) |
| Sambandsmått | används för att testa om påvisat samband är statistiskt signifikant, exv Chi-2 & korrelationskoefficient. Behövs bara vid studier på ett urval av populationen, inte när hela materialet kan studeras. |
| Slumpfel = ”scatter error” | felet går i olika riktningar vid olika mätningar, generellt dålig precision. Ju fler mätningar desto mindre betydelse. |
| Systematiskt fel = ”bias error” | felet går i samma riktning vid olika mätningar, exv felkalibrerat instrument. Fler mätningar kan inte korrigera felet. |
| Confounders | störfaktorer som påverkar det statistiska utfallet & därför måste korrigeras, exv ålder & rökning. |
| Bradford-Hills kriterier för kausalitet | -Strength - starkt samband -Consistency - visat i andra situationer -Specificity - specifikt samband -Temporality - orsak före verkan -dos-responssamband -Coherence - ses som naturligt -Experiment -Analogy, analogt m känd process |
| Relativ risk | relativ risk är kvoten mellan risken för en viss händelse bland de exponerade jämfört m risken bland de oexponerade, exv (risk för lungcancer hos rökare)/(risk för lungcancer hos icke-rökare). |
| Absolut & relativ riskreduktion | Om risken för hjärtinfarkt är 2 % utan behandling & 1 % m behandling så är ARR = 1 % & RRR = 50 %. |
| Number needed to treat (NNT) | 1/ARR (absolut och relativ riskreduktion): I exemplet ovan är NNT=1/0,01=100 |
| Number needed to harm (NNH) | 1/ARE: Som NNT, men man under söker absolute risk elevation. |
| Kapitation | ersättning per listad pat vid varje hälsocentral. Jmf prestationsersättning som är ersättning per utförd tjänst. |
| Nollhypotes (H0) | den hypotes som testas vid en signifikansprövning. Exv H0=”det finns ingen skillnad i lungcancerincidens mellan rökare & icke-rökare”. Om nollhypotesen kan förkastas utgår man från att mothypotesen (att det finns skillnad) är sann. |
| Signifikansnivå (p) | sannolikheten att man förkastar en nollhypotes då denna är sann (dvs att resultatet orsakats av slumpen). Vanligen sätts nivån till 5 % eller 1 % (p=0,05 resp p=0,01). |
| Statistisk styrka = ”power” | sannolikheten för att observationerna leder till att man förkastar en nollhypotes när denna är falsk, 1-(risken för typ II-fel). Vanligen nöjer man sig m 80 % chans att kunna förkasta nollhypotesen. |
| Konfidensintervall (CI) | intervall som m viss grad av sannolikhet (exv 95 % vid p=0,05) innefattar det verkliga värdet av den aktuella variabeln. Ju fler observationer, desto smalare konfidensintervall. |
| oddskvot | Odds är sannolikheten för att en viss händelse ska inträffa dividerat m sannolikheten för att den inte skall inträffa, dvs p/(1-p). Oddskvot är kvoten mellan två odds. Vid ovanliga händelser är oddskvot ~ relativ risk. |
| Incidenstal | incidens/(antalet personer under risk under den aktuella perioden). Anger proportion av population i risk som drabbats, exv 3 % av friska svenskar insjuknade i influensa i oktober. |
Created by:
BAHOXU