click below
click below
Normal Size Small Size show me how
Konstitutionell rätt
| Question | Answer |
|---|---|
| Grundlag | Konstitution, lägger de viktigaste "grundreglerna" för hur staten och samhället ska fungera, väldigt "luddiga" och ospecifika, tanken är att vanliga lagar ska vara mer specefika. |
| Vad krävs för att en grundlag ska ändras? | Kräver två riksdagsbeslut med val däremellan. Eller ett riksdagsbeslut tillsammans med en folkomröstning. |
| Förordning | Medelhög, ofta i form av riktlinjer och mål. |
| Föreskrift | Hög, mycket detaljerad, berör medborgarna direkt. |
| Regeringsformen (RF) | Viktigaste grundlagen, (1974), Reglerar de demokratiska spelreglerna, statens uppbyggnad med riksdag regering och domstolar, grundläggande skydd mot diskriminering och förtryck mot minoriteter. |
| Tryckfrihetförordningen (TF) | (1949), den första versionen kom 1766 och var världens första, reglerar vad man får skriva i böcker och tidningar. Förbjuder att staten censurerar böcker och tidningar. |
| Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) | (1991) efter att TV och radio avreglerats och fler kanaler än SVT/SR skapats, ger frihet att yttra sig fritt på andra medier utan censur så länge man inte kränker någon. |
| Successionsordningen (SO) | Äldsta grundlagen (1810), reglerar vem/vilka som kan bli statschef i Sverige, Spoiler: släkten Bernadotte, Sedan 1980 kan även en kvinna ärva tronen och bli statschef. |
| Ordning och Stabilitet (G syfte) | Svåra att ändra, utgör mallen för andra lagar- så ingen lagstiftning "spårar ur" |
| Symbolvärde (G syfte) | Källan för demokrati och frihet, berättar vad svenska folket tycker är viktigt "landets värdegrund", kan vara en symbol för hela nationen. |
| Informationskälla (G syfte) | Vägledning för lagstiftarna (alltså politikerna), vägledning för jurister som ska tolka lagar - man ofta utgå ifrån grundlagarnas "andemening" eller syften när man tolkar andra lagar. |
| Fri åsiktsbildning | Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. |
| Legalitetsprincipen | Den offentliga makten utövas under lagarna |
| Objektivitetsprincipen | Består av saklighet = inga beslut får tas utan relevant beslutsunderlag och opartiskhet = ingen beslut får tas baserat på någons personliga åsikter eller koppling till någon annan. |
| Undantagen | Förbud mot ministerstyre- en minister får inte lägga sig i vad en myndighet beslutar i enskilda fall. Domstolarnas självständighet - domstolarna är opolitiska, politiker får inte lägga sig i enskilda rättsfall. Kommuner och regioner - har specialposition. |
| Riksdagen: Kammaren | 349 ledarmöter, här stiftas lagar genom röstning, en samling i riksdagen kallas plenum. Sjävla lokalen kallas plenissalen. |
| Riksdagen: Utskotten | 15-20 ledarmöter från riksdagen, här behandlas propostioner och motioner, lämnar förslag (betänkande) till riksdagen på hur de ska rösta om olika förslag. |
| Presdium | Leder riksdagsarbetet i kammaren. Vilka som sitter där vid första riksdagsomröstningen efter valet. Det är ledarmöter från riksdagen och men i presdium måste de vara opartiska. Talmannen leder. |
| Hur många försök har talmannen för att hitta en kandidat? | 4 |
| Departamenten | Jobbar åt regeringen, Har en minister som chef, arbetar fram lagförslag. |
| Myndigheterna | Utför "myndighetsövning" - tar beslut om statens vägnar, som påverkar individer direkt. |
| Domstolar | Dömer tvister och brottsmål, delar ut straff |
| Förvaltningsmyndigheter | Jobbar åt regeringen, genomför beslut som riksdagen eller regeringen fattat tex CSN |
| Normgivningsmakten | Vem som har rätt och bestämma en regel. Folket har makten -> företräds av riksdagen. |
| Riksdagen får inte delegera normgivningsmakt som berör...? | Civilrätt, straffrättsliga påföljder som böter, beskattning |