click below
click below
Normal Size Small Size show me how
biologi
| Question | Answer |
|---|---|
| uratmosfär | De kemiska ämnen som fanns i luften och haven för mycket länge sedan när jorden bildades. |
| DNA | Det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. En syra uppbyggd av kvävebaspar |
| cellmembran | Den tunna hinna som omger celler |
| urcell | Den första enkla cellen som bestod av DNA omgivet av ett cellmembran. |
| organism | Något som är levande och består av en eller flera celler. |
| kloroplast | Små delar inne i celler och innehåller klorofyll och ansvarar för fotosyntesen. |
| klorofyll | Det gröna färgämne som gör att fotosyntesen kan ske |
| befruktning | När en spermie och ett ägg förenas antingen i ett djur eller växt |
| cellkärna | Den del som styr cellen. Där finns arvsanlagen, DNA. |
| fotosyntes | Den kemiska reaktion som omvandlar solenergi till druvsocker och syre. |
| druvsocker(glukos) | Det socker som tillverkas vid fotosyntesen. Eller den enklaste kolhydraten |
| klyvöppning | Genom klyvöppningar i växternas blad kan gaser som koldioxid, syre och vattenånga ta sig ut och in i växtens celler. |
| stärkelse | Stärkelse är långa kedjor av druvsocker(glukos) som finns i bland annat frön, rotknölar och lökar. En lång kolhydrat Kedja |
| cellulosa | Cellulosa är fibrer som finns i växternas cellväggar och består av långa kedjor med druvsocker (glukos). En lång kolhydrat |
| kolhydrat | Bland annat socker, stärkelse och cellulosa. Där flera sockermolekyler sitter ihop |
| ozon | Gas som bildas av syre högt uppe i atmosfären som ett skyddande lager mot solens skadliga ultravioletta strålning. |
| cellandning | förbränningen som frigörs energi ur mat med hjälp av syre. |
| kretslopp | När ämnen cirkulerar och återanvänds i naturen. |
| fossil | Avtryck eller förstenade spår av liv oftast i berg. |
| kol-14-metoden | Ett sätt att med hjälp av kolhalten i organismer bestämma hur gamla de är. |
| evolutionslära | Kunskaperna om hur livet utvecklats från enkla organismer till de komplexa. |
| isolering | Om organismer som lever så långt ifrån varandra att de inte har kontakt är det detta. |
| avkomma | Se organismer som uppkommer efter en befruktning exempelvis djurungar eller nya växter. |
| det naturliga urvalet | De individer som har egenskaper som är bäst anpassade till deras miljö har störst chans att överleva. |
| variation | Olika utseenden eller egenskaper hos organismerna. Viktigt för att evolutionen ska fungera så bra som möjligt. |
| mutation | Förändringar i arvsanlagen, Dvs där DNA molekylen förändras. |
| art | Individer som tillhör samma kan få barnbarn med varandra. (Fertil avkomma) |
| steril | Organismer kan inte få avkomma är detta. |
| bastard | En blandning mellan olika arter, ofta djur. |
| hybrid | En blandning mellan olika arter, ofta växter. |
| släktträd | I ett sådant kan man visa hur livet har utvecklats och nya arter bildats. och när det har sin sista gemensamma förfader. |
| anpassning | En förändring för att passa exempelvis i en ny miljö. |
| eukaryot | Organismer har cellkärna. Dit hör svampar, gröna organismer, vi och andra djur. |
| Biologisk mångfald | Många olika sorters organismer. (på många olika platser) |
| könlös förökning | Organismen får avkomma genom att delar lossnar eller celldelning. |
| sexuell förökning | Organismen får avkomma genom att förenas ägg och spermier till en ny individ vid en befruktning. |
| hyfer | Tunna svamptrådar. |
| mycel | Nätverk av hyfer. |
| symbios | Organismer som samarbetar utan att skada varandra. |
| parasit | Organismer som tar sin mat från andra levande organismer. |
| saprofyt | Organismer som tar sin mat från döda organismer. |
| förmultning | När döda djur och växter har brutits ner och blivit till jord. |
| frövita | En del av frön som är en sorts matsäck som den lilla plantan kan leva av innan den får sina första blad och kan ha fotosyntes. |
| genetisk variation | När att arvsanlagen skiljer sig åt både inom och utanför arten. |
| urdjur | Små encelliga mikroorganismer. |
| malaria | Är namnet på en sjukdom och på ett urdjur och sprids med myggor. |
| samkönad | Varje organism är både hanne och hona. (Hermafrodit) |
| könsväxling | innebär att individerna ändrar kön under sin levnadstid. |
| ofullständig förvandling | när insektslarven, nymfen växer och blir större och större tills den blir vuxen. (även kallat metamorfos) |
| fullständig förvandling | när larven blir en puppa där den omvandlas till färdig insekt. (även kallat metamorfos) |
| yttre befruktning | När ägg och spermier möts utanför djurets kropp. |
| inre befruktning | När befruktning sker inne i honans kropp. |
| växelvarm | när kroppstemperaturen följer omgivningens temperatur. |
| amfibie | Djur som kan vistas både i vatten och på land. |
| jämnvarm | Djur kan själva ändra sin kroppstemperatur. |
| moderkaksdjur | Djur som ger ungarna näring och syre genom ett organ i livmodern. |
| massutdöende | När väldigt många arter har dött ut samtidigt. |
| etologi | Läran om djurs beteenden. |
| medfött beteende | agerande som sker automatiskt och behöver inte läras in. |
| instinkt | medfödda beteenden som är typiska för varje art. |
| nyckelretning | något som startar ett beteende. |
| inlärt beteende | Agerande som djuret måste träna på under sin levnad. |
| härmning | ett sätt för djuren att lära sig ett beteende genom repetition. |
| prägling | ett beteende där ungar knyts socialt till sina nära släktingar. |
| ekologi | Den vetenskap som studerar sambanden mellan organismer och deras omgivning. |
| ekosystem | nätverk av olika organismer som är i samspel med varandra och sin omgivning. |
| biotiska faktorer | Allt som är levande inom ett ekosystem, t ex växter och djur. |
| abiotiska faktorer | Allt som inte är levande inom ett ekosystem, t ex solstrålning och nederbörd. |
| population | Antalet individer av en art inom ett ekosystem. |
| biomassa | Den sammanlagda vikten av en organism inom ett ekosystem. |
| biotop | En naturtyp med typiska arter, till exempel en sjö eller en äng. |
| habitat | Den omgivning som en organism behöver för att överleva och utvecklas. |
| dynamik | De ständiga förändringarna inom ett ekosystem. |
| konkurrens | Kampen om näring, solljus, nederbörd eller något annat som behövs för att överleva. |
| nisch | Det utrymme en organism behöver för att överleva, till exempel mellan högsta och lägsta temperatur. |
| opportunist | En art som kan lätt kan anpassa sig till nya biotoper. |
| specialist | En art som har mycket speciella krav på sin omgivning. |
| pionjär | En art som snabbt är på plats efter en kraftig störning, till exempel efter en skogsbrand. |
| nedbrytare | Organismer som bryter ner döda djur och växter. De har cellandning och avger koldioxid samt sönderdelar näringen så att den kan tas upp av växterna. |
| producent | En organism som tillför ny näring till näringsväven. I regel menar vi de gröna växterna. |
| konsument | En organism äter den näring som producent tillfört. I regel menar vi en växtätare eller ett rovdjur. |
| näringskedja | Näringens väg från en växt till ett växtätande djur till rovdjur på olika trofinivåer. |
| toppkonsument | Den organism som finns högst upp i näringskedjan. |
| näringsväv | En väv av flera olika näringskedjor. |
| bärförmåga | Hur stor population av en art som kan finnas i ett ekosystem. |
| positiv återkoppling | En återkoppling som förstärker en förändring. |
| negativ återkoppling | En återkoppling som motverkar en förändring. |
| tröskelvärde | Om en förändring överskrider en gräns där de negativa återkopplingarna byts mot positiva. Till exempel om en djurart minskar så mycket i antal individer att de som överlever inte längre hittar någon att para sig med. |
| stabila ekosystem | Ekosystem som fungerar ungefär likadant över lång tid |
| labila ekosystem | Ekosystem som förändras snabbt |
| resiliens | Ett ekosystems förmåga att motstå förändringar |
| tipping point | Ett läge där ett ekosystem plötsligt byter sammansättning. Till exempel om en sjö blivit så nedsmutsad att den inte tillfrisknar även om vattnet blir renare. |
| ekosystemtjänst | En nytta som ett ekosystem kan förse oss med, till exempel bin som pollinerar grödor eller hav som ger oss fisk. |
| monokultur | En odling med bara en art. |
| krill | Ett litet kräftdjur som finns i enorma mängder i havet och som är föda för en lång rad fiskar och valar. |
| bestånd | En mängd individer av en art, till exempel fisk i ett hav. |
| artutrotning | När en typ av organism inte längre kan fortplanta sig utan dör ut. |
| ekologiskt fotavtryck | Ett mått på de ekosystemtjänster som behövs för vår konsumtion. |
| hållbar utveckling | En utveckling som gör att vi som lever idag kan leva ett gott liv utan att förstöra för kommande generationer. |