Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Ekologi
| Term | Definition |
|---|---|
| Ekologi | är läran om hur olika organismer och miljön samspelar med varandra. |
| Ekosystem | |
| Population | |
| Samhälle | Är ett område där fler olika arter lever i samma område. |
| Abiotisk faktor | T.ex nederbörd, temperatur, berggrund, vind och tillgång till mineralämnen. Dessa är faktorer som påverkar ett ekosystem men som inte klassas som levande organismer. |
| Biotisk faktor | Är de levande organismer inom ett ekosystem och delas upp i tre grupper: |
| 1. Växtsamhällen (producenter) → t.ex träd, blommor, växter | |
| 2. Djursamhällen (konsumenter) → t.ex människan, djur, fiskar | |
| 3. Nedbrytare (destruenter) → svampar, maskar, insekter | |
| Producent | Är en organism, ofta en växt, kan skapa sin egen mat med hjälp av solljus och andra icke-levande material och omvandla det till socker genom fotosyntesen. Deras förmåga att skapa energi från t.ex solljus, koldioxid och vatten gör dem till grunden för alla |
| Konsument | Är en organism som konsumerar, dvs äter, andra organismer för att få energi och näring. Dessa organismer är beroende av andra organismers energi för att kunna överleva. De kan vara växtätare (primärkonsument) som äter växter, köttätare (sekundärkonsument) |
| Förstahandskonsument | Även kallat premiär konsument i ekologi är en organism som äter producenter, dvs växter och alger eller andra fotosyntetiska organismer. Dessa organismer får sin energi direkt från växter, alltså växtätare. Exempel på sådana djur är; kaniner, gräshoppor, |
| Andrahandskonsument | Även kallad sekundärkonsument, är en organism, ofta djur, som konsumenter förstahandskonsumenter. De är köttätare som enbart äter djur eller allätare som både äter djur och växter. |
| Toppkonsument | Är de andrahandskonsumenter som inte är föda till något annat djur i ett visst geografiskt område utan dör endast av sjukdom, åldrande eller miljökatastrofer. Dessa djur befinner sig högst upp i näringskedjan och äts endast upp av destruenter när djuret h |
| Destruent | Är ett annat ord för nedbrytare och är de organismer som bryter ned döda organismer och organiskt material i ett ekosystem. Detta inkluderar bakterier, svampar, kvalster och andra smådjur samt insekter och maskar. Nedbrytare spelar en stor roll i ett ekos |
| Autotrof | Även kallad producent är en organism som kan skapa sin egen föda och energi, ofta genom fotosyntes, från oorgansika ämnen och energi. T.ex växter och alger. Det finns också kemosyntes vilket är när huvudsakligen bakterier kan tillverka energi genom att ut |
| Heterotrof | Även kallad konsument är organismer som måste äta andra organismer för att få föda och energi. Exempel på konsumenter är djur, svampar och vissa bakterier. |
| Näringskedja | Beskriver hur energi och näringsämnen överförs från en organism till en annan i ett ekosystem. Alltså en linjär beskrivning av vem som äter vem. Näringskedjan består av: producenter, konsumenter och nedbrytare. |
| Näringsväv | Ett nätverk av näringskedjor som visar hur energi och näringsämnen flödar mellan organismer i ett ekosystem. |
| Exempel på Näringsväv: En fågel kan både äta gräshoppor och andra insekter, och en rovfågel kan både äta fåglar och andra rovdjur. | |
| Trofinivå | Visar vart i en näringskedja som en organism finns (producent, konsument, toppkonsument osv.) För varje gång ett djur eller en växt blir uppäten av en annan konsument först ca 10% vidare. Resterande energi förloras som värme eller används i organismens eg |
| Energiflöde | Är hur energin flödar genom olika organismer. Energin kommer ursprungligen från solen men omvandlas till kemisk energi av växter genom fotosyntesen. När ett djur dör ansvarar nedbrytarna med att frigöra djurets energi ut till ekosystemet igen som sedan ka |
| Energipyramid | Är en grafisk presentation om hur energi fördelas genom näringskedjan där toppkonsumenterna har minst energi och därmed färre och producenterna mest. |
| Kretslopp | Handlar om hur kemiska ämnen kretsar och återanvänds i naturen mellan olika delar av ett ekosystem, som till exempel luft, vatten, kväve och fosfor. |
| Fotosyntes | Är den process där växter och andra organismer omvandlar solljus till annan kemisk energi, som sedan kan användas för att bygga upp annat kemiskt material med hjälp av solenergi, vatten och koldioxid. Kan beskrivas med denna kemisk formel: 6CO2 + 6H2O + l |
| Cellandning | är den process där organismer frigör näringsämnen från näringsämnen, främst kolhydrater, med hjälp av syre. |
| Koldioxid | Är en växthusgas och är ett viktigt ämne för bland annat fotosyntesen och bidrar till en stor del till växthuseffekten. |
| Vattnets kretslopp (avdunstning, kondensation, nederbörd, transpiration, evaporation) | Vattnets kretslopp berättar om hur vattnet rör sig genom vårt ekosystem. När solen lyser på våra sjöar och hav kommer vattnet att avdunsta och stiga uppåt. Vatten kommer också avdunsta från växtens blad till atmosfären vilket kallas transpiration. När vat |
| Avdunstning | När partiklar går från flytande till gasform. |
| Kondensation | När partiklar går från gasform till flytande form. |
| Nederbörd | När moln är tillräckligt mättad och kondenseras till vattendroppar; dvs regn, snö, hagel är olika sorters nederbörd. |
| Transpiration | När vatten avdunstas från växtens blad. |
| Evaporation | Annat ord för avdunstning. |
| Kolcykeln | |
| Kvävecykeln (kvävgas, kvävefixering, nitritjon, nitratjon, denitrifikation) | |
| Fosforcykeln | Fosfor är ett ämne som bildar fosfolipider och arvsmassa (DNA & RNA). Fosfor finns framförallt i berggrunden och frigör fosfatjoner genom vittring till mark och vatten. Producenter, dvs växter, tar upp fosfatjonerna från marken eller vattnet och bygger om |
| Migration | Hur djur väljer att flytta under vissa säsonger från ett område till ett annat. Det beror oftast på föda, bättre förhållanden och reproduktion. |
| Nativitet | Antalet individer som föds i en population under en viss tid. |
| Mortalitet | Antalet individer som dör i en population under en viss tid. |
| Immigration | Betyder invandring och innebär när en art flyttar in i ett område eller en ny population. |
| Emigration | Betyder utvandring och innebär att en art lämnar ett område eller en population. |
| Exponentiell tillväxt | När en art ökar exponentiellt för varje generation. |
| Bärkraft | Är det maximala antalet av en population som ett ekosystem kan stödja. |
| J-kurva | Är när en art ökar exponentiellt utan begränsningar, alltså väldigt snabbt. |
| S-kurva | Är när en art börjar exponentiellt lik J-kurvan men som avtar när populationen nått bärkraften. |
| Potentiell tillväxt | Är den snabbaste takt en art kan öka om det inte fanns några begränsningar eller hinder. |
| Symbios | När två olika organismer lever i samma ekosystem. |
| Mutualism | Är när båda organismerna har nytta av en symbios och kan hjälpa varandra som till exempel en blomma och ett bi. |
| Kommensalism | Är när en symbios endast gynnar enav organsimerna men där den andra orgnaismen varken tar skada eller får någon nytta. T.ex Ett träd och en räv. |
| Predation | Är när ett rovdjur fångar och äter upp ett annat djur (byte). |
| Parasitism | Är när en organism livnär sig och sitter på en annan organism och tar näring från den. Ofta utan att döda direkt, men kan skada. T.ex en fästing. |
| Konkurrens (intraspecifik, interspecifik) | Är när organsimer tävlar om en resurs, sker mellan individer av samma art (intraspecifik) och mellan olika arter (interspecifik) |
| Ekologisk nisch | Handlar om hur en organism använder sin miljö för att kunna överleva. Vilka resurser den behöver, när det är aktivt, och hur den påverkar och påverkas av andra organismer. T.ex. en uggla och en fågel, äter samma föda men olika tider på dagen, Uggla natt o |
| Primär succession | är när ett ekosystem bildas från ruta ett utan något liv alls dvs utan växter, djur och jord. |
| Sekundär succession | Är återuppbyggandet av ett ekosystem efter det har förstörts där det fortfarande finns lite liv och jord kvar. T.ex efter en skogsbrand eller storm. |
| Ekologiskt klimax | Är det slutliga ekosystemet efter den primära och sekundära successionen där djur, växter och jord finns. |
| Gauses princip | Även kallad konkurrensprincipen som handlar om att två arter inte långsiktigt kan leva på exakt samma sätt i en ekologisk nisch då en av dem kommer att konkurreras ut, eftersom den andra arten är bättre anpassad. |
| Jordmån | Är det översta lagret av jorden där kemiska processer sker och är det lager där växter växer och påverkas av klimat, berggrund och organismer. |
| Förna | Är döda växtdelar på markytan (t.ex löv och kvistar). |
| Mull | Nedbrutna organiska ämnen. |
| Podsoljord | Näringsfattig jord och är vanligt i barrskog. |
| Brunjord | Näringsrik jord med mycket daggmask. Finns för det mesta i lövskog. |
| Oligotrof sjö | Är en näringsfattig sjö och har dessa egenskaper: klart vatten (utan plankton), syresatt botten, låg biologisk mångfald, surt pH. |
| Eutrof sjö | Är en näringsrik sjö med mycket biologisk aktivitet. Egenskaper: grumligt vatten, mycket växtplankton, syrebrist vid botten, hög biologisk mångfald. |
| Strandzon | Är den delen av en sjö som ligger närmast land där solljuset når hela vägen ner till botten. |
| Djupbottenzon | Är den djupaste delen av en sjö där solljuset inte når ner till botten. |
| Kompensationsnivå | Är den gräns i en sjö eller hav där mängden syre som produceras i fotosyntesen är lika mycket syre som används i cellandningen. |
| Bräckt vatten (brackvatten) | Är vatten som har en salthalt mellan sötvatten och havsvatten. |
| Innanhav | är ett havsområde som är nästan helt inhägnat av land med en smal förbindelse till hav. |
| Biom | Är ett stort geografiskt område med liknande klimat, vegetation och djur. |
| Regnskog | Är en typ av biom som kännetecknas av att det är en frodig, varm och regnig skog med mycket liv. |
| Savann | Är en typ av biom som kännetecknas av att det är en varm gräsmark med enstaka träd, där regnet varierar bland säsong. |
| Barrskog (taiga) | En biom med en kall barrträds tät skog som sträcker sig över norra halvklotet. |
| Tundra (arktisk | alpin) |
| Fitness | Är individens förmåga att överleva och reproducera sig i sin miljö. Ju högre fitness, desto fler och bättre avkommor kan individen lämna vilket gör att dess förmåga sprids genom populationen. |
| Evolution | Är den process där en art förändras och utvecklas över generationer och anpassar sig efter klimat, naturlig urval och mutationer. |
| Naturligt urval | Är den process där individer som är bättre anpassad till miljön har större chans att överleva och få fler avkommor. Dessa fördelaktiga egenskaper sprids då vidare till nästa generation vilket gör att en art gradvis förändras för varje generation. |
| Mutation | Är en spontan förändring i arvsmassan hos en organism som kan leda till nya egenskaper. |
| Genetisk variation | Är skillnaden i DNA för samma art vilket leder till att arter kan utvecklas och inte se helt likadana ut som sina föräldrar och för att arter ska kunna utvecklas till miljön över tid. |
| Artbildning | Är den process när en ny art uppstår. Det sker ofta när en art blir instängd i ett visst geografiskt område och får så pass stora nya egenskaper att den klassas som en ny art. |
| Reproduktiv isolering | Betyder att två grupper av djur eller växter inte kan få barn tillsammans. Det gör att det blir nya arter över tid. Det kan bero på att de parar sig vid olika tider, har olika beteenden eller att något hindrar dem från att träffas. |
| Geografisk isolering | Innebär att samma art bor på olika platser och kommer att under tid utveckla olika egenskaper designade för dess miljöer. |
| Interaktion | Betyder att två eller flera arter påverkar varandra t.ex när djur samarbetar, konkurrerar eller äter varandra. Alltså hur levande organismer påverkar varandra. |
| Biosfär | Är ett område på jorden där liv finns. |
| Klimatzon | Är ett område på jorden som har ungefär samma klimat. T.ex. tropiskt, tempererat eller arktiskt klimat. |
| Vegetationstyper | Är olika växtsamhällen som dominerar i ett områder beroende på ett områdes klimat, jordmån m.m. |
| Vittring | Är den process där berg och mineraler sönderdelas och bryts ner av väder, vatten, temperaturförändringar och organismer utan att materialet transporteras bort. Vittring hjälper till att bilda jord. |
| Nedbrytarkedja | Är hur dött organsikt material bryts ned i flera steg. Exempel: Löv (dött material) → Svampar och bakterier (nedbrytare) → Daggmaskar → Bakterier och svampar (bryter ner daggmaskar) → Näringsämnen i jorden → Trädets rötter (tar upp näring) |
Created by:
Mandot