click below
click below
Normal Size Small Size show me how
Filosofi (begrepp)
| Term | Definition |
|---|---|
| Kunskap | |
| Färdighetskunskap (Icke-propositionell kunskap) | Att veta hur /hur något utförs -kräver inövning, att man lär sig Kunskap som inte enbart kan förmedlas via språklig kommunikation. (Jag vet HUR man spelar gitarr) |
| Propositionell (påstående-)kunskap: | Att veta att... Sådant som kan uttryckas i ord. (Jag vet att stockholm är sveriges huvudstad) |
| Klassisk definition (propositionell kunskap): | Sann, berättigad övertygelse/trosuppfattning - finns kunskapskrav för att ha du propositionell kunskap P (påstående) är sant, X (är person) har goda skäl för P X tror att P |
| Vetenskap | Metod för strävan efter kunskap (ingen garanti) |
| Intersubjektiv prövbarhet | = olika subjekt kan undersöka saken oberoende av varandra -Överensstämmelse mellan oberoende subjekt talar starkare för sanning än när vi är tvungna att förlita oss på en enda källa |
| Argumentation | - För att kunna bedöma argument behöver vi (förstås) göra oss en bild av hur den är uppbyggd; vad är slutsatsen och vilka premisser ingår? - Vi behöver göra en beskrivande argumentationsanalys [en rekonstruktion]för att sedan kunna värderaargumentet. |
| Premiss | De enskilda påståenden som förekommer i argumentationen, premisser. Premisser kan vara explicita (uttalade) eller implicita (underförstådda) En premiss kan vara hållbar utan att vara relevant för slutsatsen, men också relevant utan att vara hållbar. |
| Slutsats | Det vi argumenterar för (emot) kallar vi alltså slutsats eller tes. |
| Hållbarhet | Att en premiss är hållbar innebär att premissen i sig är trovärdig. Hållbarhet är ett mått på hur rimlig en premiss är, vilket beror på hur goda skäl vi har att tro att den är sann. |
| Relevans | Relevans är i vilken utsträckning premissen har med slutsatsen att göra, i vilken grad premissens hållbarhet stärker slutsatsen. Det är endast om en premiss är relevant som det spelar roll för slutsatsen om den är sann eller falsk. |
| Deduktiv slutledning | slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna. Premiss 1: Alla människor består av celler Premiss 2: Donald Trump är en människa. Alltså: Donald Trump består av celler. Om premisserna är sanna så måste det vara sant att Trump består av celler |
| Giltighet | Ett argument där slutsatsen följer deduktivt premisserna kallas giltigt. Giltighet beror inte på om premisserna är sanna eller inte. - Giltighet o sanning är separata saker när det kommer till deduktiva argument |
| Induktiv slutledning | En slutledning som är acceptabel, slutsatsen kan vara falsk även om premisserna är sanna. Kan undermineras av ytterligare info P1: nästan alla barn spelar fotboll på rasten P2: A är ett barn + A är sjuk =A spelar inte fotboll på rasten fast A barn |
| Definitioner | |
| Språkbruksdefinition | (även kallade deskriptiva) som avser att beskriva hur ett ord faktiskt används. •Är sanna eller falska beroende på om det stämmer att ordet används enligt definitionen eller ej. |
| Stipulativ definition | avser att bestämma hur ord ska förstås i visst sammanhang. Är lämpliga eller olämpliga i förhållande till syften med stipulationen. Syftet är ofta att undvika missförstånd p.g.a. mångtydighet eller vaghet i sammanhang där precision är viktigt |
| Hypotetisk-deduktiv metod | |
| Hypotes | |
| Hjälphypotes | |
| Empirisk konsekvens | |
| Prövning | |
| Positivt utfall | |
| Negativt utfall | |
| Korrelation och kausalitet | |
| 4 alternativ (slump, A orsakar B, B orsakar A, C orsakar både A och B) | |
| Kausalt misstag | |
| Förklaringar | |
| Explanans | |
| Explanandum | |
| Orsaksförklaring | |
| Ändamålsförklaring | |
| Metodologisk individualism | |
| Metodologisk kollektivism | |
| Tolkning | |
| Hermeneutik | |
| Förförståelse | |
| Hermeneutisk cirkel | |
| Välvillighetsprincipen | |
| Sociala fakta | |
| Sociala fakta (Searle) | |
| Råa (naturliga) fakta | |
| Självuppfyllande antaganden | |
| Självupphävande antaganden | |
| Relativism: tro, skäl (rationalitet), sanning | |
| Objektivitet | Egenskaper hos objekten. Ingen värdering, en beskrivning av hur det faktiskt är (oberoende sanning) Handlar om verkligheten (snarare än den subjektiva upplevelsen) (Hunden är vit och brun) |
| Subjektivitet | subjektets (min/din) uppfattning om objekten (beroende på subjektiva faktorer) (Hunden är söt) |
| Modus tollens | En form av deduktiv slutledning - Negation formen: om A så B INTE B alltså: inte A Om hunden är människa (A) kan den tala (B). Hunden kan inte tala (INTE B) Alltså är hunden inte människa (inte A) |
| Modus ponens | En form av deduktiv slutledning Form: om A så B A alltså: B Om en triangel har lika långa sidor (A) är det en liksidig triangel (B) Triangel har lika långa sidor (A) Alltså är triangeln liksidig (B) |
| Vida definitioner | |
| Snäva definitioner | |
| Cirkulära definitioner | |
| Sanning | Om vi säger att en person vet att det står en grön bil på gatan så har vi därmed sagt att det är sant att det står en grön bil där. Objektiv: antingen är det sant ELLER falskt (oberoende) Subjektiv: beror på subjektets förutsättningar (beroende) |
| Goda grunder/tillräckliga skäl | En uppfattning som är välgrundad/berättigad/rättfärdigad -behövs som villkor eftersom det inte räcker med att ”råka” tro något som är sant för att vi ska kunna säga att vi vet- |
| Tro/övertygelse (försanthållande) | Övertygelser är psykologiska tillstånd, utifrån: 1 vad vi själva säger att vi tror 2 hur vi beter oss (om vi kommer ut på gatan, tittar upp och fäller upp paraplyet kommer andra anta att vi tror det regnar) -behöver inte alltid överensstämma |