Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Organisk kemi
Oraganisk kemi
| Question | Answer |
|---|---|
| Fakta om rent kol | Kolatomer binds lätt till andra sorters atomer. Därför ingår det mesta av jordens kol i olika kemiska föreningar. Det finns också rent kol. I rent kol är varje kolatom bunden till andra kolatomer.Rent kol finns i flera former. De mest kända är grafit, dia |
| Vad är grafit | Grafit är den vanligaste formen av rent kol. Det är uppbyggt av flera lager. Inom varje lager är bindningarna mellan kolatomerna starka. Mellan olika lager är dock bindningarna svaga. Det gör att lagren lätt lossnar från varandra.I stiften på blyertspenno |
| Vad är diamant | En diamant består av många sammanbundna kolatomer och kan därför betraktas som en enda jättestor molekyl. Atomerna bildar ett mönster som gör diamanter till kristaller. Strukturen och starka bindningar mellan kolatomerna gör diamant till naturens hårdaste |
| Vad är fullerener,nanorör och grafen | En fulleren påminner till utseendet mycket om en fotboll medan nanorören är formade som rör eller tuber. Grafen ser ut som ett skikt av grafit, men har mycket särskilda egenskaper. Fullerener, nanorör och grafen kan få stor betydelse i framtiden. Forskar |
| De flesta ämnen innehåller kol (organik kemi) | Endast cirka 0,02 % av jordskorpan utgörs av kol. Ändå är över 95 % av alla de miljoner ämnen vi känner till kolföreningar. Därför har kolföreningarna fått en egen gren inom ämnet kemi. Den kallas organisk kemi. Kolföreningar kallas i sin tur för organisk |
| Varför är det så många kolföreningar | Skälet till att kolföreningarna är så många är kolatomens unika egenskaper. En kolatom kan binda sig till fyra andra atomer samtidigt. Man säger att kolatomen har fyra bindningar. De flesta andra atomsorter har bara en eller två bindningar. Kolatomer k |
| Allt levande innehåller kol | Växter och djur är uppbyggda av molekyler som innehåller kol. Växterna får kolatomer från luftens koldioxid (CO2). Människor och djur får kol genom att äta växter eller djur. Därför är det naturligt att material som kommer från växter eller djur innehålle |
| Upphettning av trä får fram olika sorters kol | Trä är brännbart precis som de flesta andra organiska material. Trä som upphettas utan fri tillgång till luft brinner inte. Istället sönderdelas träet till nya ämnen som träkol, tjära, ättiksyra och brännbara gaser. Metoden kallas torrdestillation. Träko |
| Vad gör aktivt kol | Många ämnen fastnar på ytan av kol. Kol blir extra bra på att fånga upp ämnen om det aktiveras. Fint pulver av träkol eller tekniskt kol aktiveras med hjälp av vattenånga eller koldioxid. Kolpartiklarnas yta får då små gropar där ämnen kan fastna. Aktivt |
| Fakta om kolväten | Kolväten är ämnen som bara består av kol- och väteatomer. Vi människor använder oss av gaser, vätskor och fasta ämnen som är kolväten. Eftersom alla kolväten är brännbara används de ofta som bränslen. Kolväten som är gaser eller vätskor har små molekyler |
| Fakta om metan | Metan är det enklaste kolvätet. Molekylen består av en kolatom som binder fyra väteatomer. Metan kan med kemiska tecken skrivas CH4. Denna typ av formel kallas molekylformel. I en molekylformel kan du se hur många atomer det finns av var sort. Kolförenin |
| Fakta om metanserien | Metan är det första kolvätet i en serie som kallas metanserien. Metanseriens kolväten finns i många vanliga bränslen och material. Seriens andra kolväte heter etan och innehåller två kol. Därefter kommer propan som innehåller tre kolatomer. Serien fortsä |
| Andra kolväten | Metanserien är bara en typ av kolväten. Vissa kolväten har grenar på sina kedjor medan andra har bildat ringar. Dessutom finns det kolväten där kolatomer är bundna till varandra med mer än en bindning. Trots att kolväten bara innehåller två sorters atomer |
| Fakta om fossila bränslen innehåller kolväten (torv) | Ordet fossil kommer av latinets fossus som betyder uppgrävd. De bränslen vi gräver upp från marken kallas därför fossila bränslen. Gemensamt för alla fossila bränslen är att de innehåller kolväten. Kol, olja och naturgas är de mest använda fossila bränsl |
| Fossila bränslen kommer att ta slut | Ungefär 80 % av den energi världen använder kommer från förbränning av fossila bränslen. Vi kan inte vara så beroende av fossila bränslen hur länge som helst. De kommer nämligen att ta slut. Dessutom orsakar de miljöproblem. Dagens kända oljetillgångar u |
| Fossila bränslen skadar miljön | Det finns goda skäl att minska användningen av fossila bränslen. Alla fossila bränslen orsakar utsläpp av koldioxid. Det här anses vara den största orsaken till den klimatförändring som innebär att jordens medeltemperatur stiger. Användningen av fossila |
| Fakta om kol | Ungefär en fjärdedel av den energi världen använder kommer från förbränning av kol. När det talas om kol som bränsle är det oftast stenkol eller brunkol som menas. Stenkol och brunkol är inga rena former av kol då de till stor del består av kolväten. |
| Stenkol och brunkol | Stenkol har bildats av växter som levde för flera hundra miljoner år sedan. Ju äldre stenkol är desto större del av det är kolatomer. Det vanligaste stenkolet innehåller ungefär 90 % kol. Brunkol har oftast ”bara” legat några tiotals miljoner år i marken. |
| Fakta koks | Stenkol kan upphettas utan tillgång till luft (torrdestilleras). Stenkolen avger då tjära och gaser (jämför med torrdestillation av trä). Gaserna består till största delen av metan och koloxid. De kan därför användas som bränsle. Kvar av stenkolen blir et |
| Kol som bränsle | Bränslet kol används framför allt till uppvärmning och elproduktion. Jordens tillgång på kol beräknas räcka i cirka 150 år. Vi bör ändå undvika att bränna upp allt kol. Kol är det fossila bränsle som ger störst utsläpp av koldioxid. Kol innehåller dessuto |
| Fakta om torv | Torv består av delvis förmultnade växtdelar. Torv räknas inte som en sorts kol. Torven är dock på väg att bli till brunkol och sedan till stenkol. Kan du bara vänta ett antal miljoner år får du se! Torv bildas i miljöer där det inte finns syre. Växtdelar |
| Torv som bränsle | Trots god tillgång på torv är det bara 0,5 % av Sveriges energi som kommer från detta bränsle. Råtorv innehåller nämligen cirka 90 % vatten. Det är dyrt att i stor skala torka bort allt vatten. Torkad torv innehåller ungefär 60 % kol. Förbränning av torv |
| Fakta om Olja | Ungefär 30–35 % av den energi världen använder kommer från förbränning av olja. Det är dock sällan råolja förbränns direkt. Först delas den upp i många olika ämnen. Av dessa ämnen används flera som bränslen. Andra används som råvaror för framställning av |
| Fakta om råolja | Råolja kallas också petroleum. Det är en blandning av många olika kolväten. Kol står för drygt 80 % av råoljans vikt. Råolja anses ha bildats av små växter och djur som levde i havet. De döda växterna och djuren täcktes över med lera. I den syrefria milj |
| Hur går raffinering till | Uppdelningen av råoljans innehåll kallas raffinering. När råolja raffineras värms den först upp och förångas. Den leds sedan in i ett torn som innehåller flera våningar. Tornet är varmast längst ner och kallast högst upp. Endast små kolväten med låg kokpu |
| Vad är krackning | Av de bränslen vi får från råolja är det bensin som används mest. Den bensin som framställs vid raffineringen räcker inte. Vi kan då tillverka mer bensin av de kolväten som har större molekyler. Med hjälp av upphettning och kemikalier slås de större mole |
| Olja som bränsle | Oljan innehåller mycket energi. Den är lätt att transportera och förvara. Bränslen tillverkade av olja ger oss energi till det mesta. Med hjälp av olja får vi el, värme och olika motorbränslen. Det är därför inte underligt att oljan är vårt mest använda b |
| Olja som råvara | Olja är en av våra viktigaste råvaror. Av olja tillverkas plaster, lösningsmedel, färger, hushållskemikalier, läkemedel och många andra ämnen. Om vi fortsätter att förbränna stora mängder olja kommer den att vara slut om cirka 40 år. Många frågar sig om |
| Fakta om naturgas | Naturgas (även kallad fossilgas) finns ofta på samma ställen som olja. Länge sågs naturgas som en värdelös biprodukt till olja. Gasen förbrändes då direkt medan oljan togs tillvara. Idag tas naturgas tillvara. Långa rörledningar har byggts för transport |
| Bildning av naturgas | Naturgas anses liksom råolja ha bildats av växter och djur som levde för flera miljoner år sedan. En del naturgas är löst i råolja. Vid raffinering av råolja separeras denna gas från övriga kolväten. Den mesta naturgasen finns dock under jorden som gas. |
| Naturgasens egenskaper | Naturgas består till ungefär 90 % av metan (CH4). Naturgasen brukar också innehålla mindre mängder av etan, propan, butan och koldioxid. Naturgas saknar lukt. Genom att ett luktämne tillsätts kan vi upptäcka läckage av naturgas. Naturgasen kan explodera |
| Naturgas som bränsle | Naturgas kan användas för uppvärmning, elproduktion och som motorbränsle. Det är ca 2 % av Sveriges förbrukade energi som kommer från förbränning av naturgas. Det finns naturgasledningar mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön. På så sätt kan EU-län |
| Naturgas bra för miljön eller dåligt | Naturgas är mindre dåligt för miljön än andra fossila bränslen. Koldioxidutsläppen från naturgas är cirka 30 % lägre jämfört med oljebränslen, och ungefär hälften så stora som vid förbränning av kol. Naturgas innehåller inte heller försurande svavel och f |
| Mättande och omättande kolväten | En kolatom har fyra bindningar. Ett kolväte är mättat om var och en av dess kolatomer har en enkel bindning till fyra andra atomer. Metanseriens kolväten är mättade (se strukturformlerna i Kolväten). Andra kolväten har två eller tre bindningar mellan t |
| Etan blir till eten som blir till plast | Naturgas och råolja innehåller etan. Trots att det brinner bra används det sällan till bränsle. Istället används etan för att tillverka eten. Eten används framförallt för att framställa plaster. Molekylens dubbelbindning gör att eten lätt binder sig ti |
| Eten får frukt att mogna | Frukter som äpplen och bananer bildar gasen eten. Eten får frukterna att mogna snabbare. Förr kunde det finnas en bananvakt på transportbåtar. Vaktens uppgift var att omedelbart plocka bort bananer som höll på att bli gula. Eftersom en gul banan ger från |
| Etyn används till svetsning | Gasen etyn framställs ur råolja. Den kallas också acetylen och brinner i luft med en sotande låga. Om gasen i stället får brinna med rent syre blir lågan mer än 3 000 °C varm. Därför används etyn till svetsning. |
| Fakta om Alkoholer | När det talas om alkohol menas oftast den alkohol som finns i alkoholdrycker. Det kemiska namnet för denna alkohol är etanol. Etanol är dock bara en av alla de alkoholer som finns. Alla alkoholer är uppbyggda av grundämnena kol, väte och syre. De har m |
| Metanol | Metanol kallas ofta träsprit eftersom den kan framställas av trä. Metanol är mycket giftigt. Om du luktar på metanol luktar det ungefär som vodka eller annan starksprit. Det händer därför att människor dricker metanol och tror att det är vanlig sprit. Det |
| Etanol | Etanol är inte lika giftigt som metanol. Berusning beror på att alkoholen bedövar hjärnan. Om man regelbundet dricker alkoholdrycker kan hjärnan och levern skadas. Etanol i öl, vin och cider framställs av jästsvampar som bryter ned socker till etanol o |
| Etanol som bränsle | Nästan all bensin i Sverige innehåller 5 % etanol. Ett allt mer använt motorbränsle är E85. Det innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Den mesta av denna etanol framställs genom jäsning av sockerrör, majs och vete. |
| Tekniks sprit | T-röd, T-blå och K-sprit är exempel på teknisk sprit. Teknisk sprit används ofta som lösningsmedel eller som bränsle. Genom att blanda i teknisk sprit förhindras bilarnas spolarvätska att frysa till is. Det gör också att smuts lättare löses på vindrutan. |
| Glykoler | Om två väteatomer i etan ersätts med OH-grupper får vi etandiol. Gör vi likadant med med propan får vi propandiol. Både etandiol och propandiol är glykoler. De tillsätts till bilars i kylarvätska för att den inte ska frysa till is på vintern. Dessutom |
| Glycerol | Om tre väteatomer i propan ersätts med OH-grupper får vi propantriol som oftast kallas glycerol. Det är en tjockflytande vätska som inte är giftig. Glycerol finns i många hudkrämer och salvor. Glycerol håller nämligen kvar fukt och förhindrar på så vis |
| Fakta om organiska syror | I naturen finns många syror. Flera av dem innehåller kolatomer precis som andra organiska ämnen. De kallas därför organiska syror. Både växter, djur och bakterier kan bilda organiska syror. Frukter innehåller syror som skydd mot bakterier och mögel. Nä |
| Alkoholer kan bli till syror | Om en flaska vin får stå öppen för länge blir vinet surt. Detta beror på att alkoholen (etanolen) reagerar med luftens syre. Då bildas ättiksyra (etansyra). På samma sätt kan många andra alkoholer bli till syror. |
| Fakta om Myrsyra (metansyra) | Metansyra kallas för myrsyra. Vissa arter av myror försvarar sig nämligen genom att spruta myrsyra. Även nässlor innehåller myrsyra. Av de vanliga karboxylsyrorna är myrsyran den starkaste. Den har en stickande doft. Dessutom kan den fräta på huden och |
| Fakta om Ättikasyra (etansyra) | Även ättiksyra har en stickande doft. Vid inläggning av sill, gurka och rödbetor används utspädd ättiksyra. Ättiksyra kan framställas genom att etanol får reagera med syre. Vinäger innehåller ättiksyra och bildas av vin som fått stå i luft. Vinäger anv |
| Fakta om Propionsyra (propansyra) | Propionsyra skyddar effektivt mot mögel. Det används därför som konserveringsmedel i bröd. Det finns bakterier i surdeg som bildar propionsyra. Därför blir surdegsbröd mycket hållbara. |
| Fakta om Estrar | Estrar är organiska ämnen som ofta luktar starkt och gott. De används därför i parfymer och som smakämnen i läsk och godis. Estrar används också som lösningsmedel i färger lacker och lim. Estrar bildas när en alkohol och en syra reagerar. |
| Estrar ger fruktsmak | Det är inte bara karboxylsyror och socker som gör frukter goda. Frukter innehåller också estrar. Det är estrar som gör att frukter luktar gott. De dofterna har stor inverkan på frukternas smak. Om du t.ex. äter ett äpple samtidigt som du luktar på ett pär |
| Etylacetet | Många estrar används också som lösningsmedel. Estern etylacetat är ett vanligt lösningsmedel i olika sorters färger, lacker och lim. I Sverige tillverkas det över 30 000 ton etylacetat om året. Etylacetat bildas då etanol reagerar med ättiksyra. |
| Fakta om Katalysator | Det går mycket långsamt när en alkohol och en syra blir till en ester. För att reaktionen ska gå snabbare kan svavelsyra tillsättas. Svavelsyran fungerar som en katalysator. Detta innebär att den hjälper molekyler av alkohol och karboxylsyra att binda sig |
Created by:
hellokitty1234567890123