Help
Options
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't Know
Remaining cards (0)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Sociologi
Begrepp relevanta för grundläggande sociologi
| Begrepp | Definition |
|---|---|
| Sociologi | Det vetenskapliga studiet av mänsklig interaktion, sociala grupper och hela samhällen. |
| Ritualer | Formaliserat sätt att bete sig som medlemmar i en grupp eller ett samhälle regelbundet ägnar sig åt. |
| Samhälle | Ett system av strukturerade sociala och institutionella relationer inom ett avgränsat område. |
| Sociala fakta | Enl. Durkheim de aspekter av det sociala livet som formar våra handlingar som individer (tex valutasystemet). |
| Mekanisk solidaritet | Enl. Durkheim en social solidaritet som kännetecknas av likhet och individualismens inordnande under kollektivet. |
| Organisk solidaritet | Enl. Durkheim en social solidaritet som uppstår när de olika delarna av samhället fungerar som en integrerad helhetpga en välutvecklad arbetsdelning i samhället. |
| Anomi | Frånvaro av sociala normer. Beskriver desperata känslor av vilsenhet och hopplöshet till följd av att snabba förändringar i samhället luckrar upp existerande normer (Durkheim). |
| Sociala normer | Allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. |
| Idealtyp | Enl. Weber en renodlad version som konstrueras genom att man betonar vissa aspekter av ett givet socialt fenomen i en analytisk modell. Existerar inte nödvändigtvis i verkligheten. |
| Rationalisering | Enl. Weber den process där olika former av exakta beräkningar och organisering som bygger på abstrakta regler och procedurer alltmer dominerar den sociala världen. |
| Funktionalismen | Ett teoretiskt perspektiv som bygger på idén att sociala institutioner bäst kan förklaras utifrån funktionerna de fyller för helheten- dvs hur de bidrar till samhällets fortlevnad. |
| Latenta funktioner | Konsekvens av social aktivitet som är oavsiktliga eller som deltagarna är omedvetna om. |
| Manifesta funktioner | Funktion som deltagarna i en specifik typ av social aktivitetskapar medvetet och avsiktligt. |
| Konfliktteorier | Teorier som fokuserar på de spänningar, skillnader och motstridiga intressen som förekommer i alla mänskliga samhällen när grupper kämpar för att få tillgång till och kontroll över knappa resurser. |
| Alienation | Enl Marx förfrämligande från produkten av sitt arbete, och därmed från själva arbetet. Han utgick ifrån att människan kom i kontakt med sitt sanna väsen först då hon fick utlopp för sin kreativitet (sitt arbete). |
| Mikrosociologi | Studiet av beteenden vi ser i situationer där människor möts ansikte mot ansikte. |
| Makrosociologi | Studiet av storskaliga grupper, organisationer eller samhällssystem. |
| Positivism | Uppfattningen att studier av den sociala världen bör utföras i enlighet med naturvetenskapliga principer. |
| Social utveckling | En teorienligt vilka biologiska evolutionsteorier kan användas för att studera samhällets långsiktiga utveckling. |
| Materialistisk syn på historien | Historisk materialism. Teoretiskt perspektiv enligt vilket "materiella" eller ekonomiska faktorer spelar den viktigaste rollen för historiska förändringar. |
| intersektionalitet | Studier av hur olika former av förtryck kombineras och vilken effekt det får. |
| subaltern | Socialgrupp som har marginaliserats och tystats genom den västerländska imperialistiska och kolonialistiska dominansen och dess diskursiva konstruktion av "den andre" som underlägsen |
| postmodernismen | Ett perspektiv som bygger på idén att samhället inte utvecklas från lägre till högre stadier och att samhället är högst pluralistiskt och mångskiftande, utan något "metanarrativ" som styr utvecklingen. |
| risksamhälle | Avancerade industrisamhällen har gett upphov till många nya faror och människoskapade risker som inte har funnits tidigare (tex global uppvärmning) och att dagens samhälle kännetecknas av risker och riskberäkningar. |
| social inbäddning | Ett begrepp inom eknomisk sociologi som syftar på det faktum att till synes instrumentella ekonomiska handlingar alltid är inbäddade i sociala nätverk. |
| grupproduktion | Grupper av anställda som samarbetar i kollektiva produktionsprocesser istället för att individer utför sina uppgifter på egen hand. |
| dekvalificering | Den process som innebär att arbetarnas kunnande och kompetens minskar eller med tiden elimineras och tas över av maskiner och/eller arbetsledning. |
| arbetsklassens förborgerligande | Den process genom vilken arbetarklassen antas tillägna sig medelklassens ambitioner och livsstil. |
| moderniteten | Perioden sedan den europeiska upplysningstiden i mitten av 1700-talet. Anses vara präglad av en kombination av sekularisering, rationalisering,demokratisering, individualism och vetenskapligt tänkande. |
| globalisering | Ett växande ömsesidigt beroende mellan olika folk, regioner och länder som uppstår när sociala och ekonomiska relationer blir världsomspännande. |
| demografi | Studier av en befolknings storlek, sammansättnign och dynamik. |
| Globala varukedjor | Världsomspännande nätverk av arbetskraft och produktionsprocesser som utmynnar i en slutprodukt. |
| Glokalisering | Kombinationen av globaliseringsprocesser och lokala processersom ofta leder till att lokala och regionala kulturer stärks snarare än försvagas. |
| Bruttonationalinkomst | BNP plus faktorinkomster (löne-, kapital- och företagarinkomster) från utlandet. Används ofta istället för BNP. |
| Bruttonationalprodukt | Det sammanlagda värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land under ett visst år. |
| Essentialism | Antagandet att det komplicerade mänskliga beteendet och sociala livet kan förklaras med hänvisning till den sanna "mänskliga naturen" eller andra oföränderliga och universella biologiska faktorer. |
| Genusregim | Ett begrepp för könsrelationernas sätt att fungera i mer specifika sammanhang, till exempel i skolan, familjen eller ett bostadsområde. |
| Homofobi | Rädsla eller hat mot homosexuella. |
| Svart feminism | Lyfter fram hur kön, klass och etnicitet formar icke-vita kvinnors upplevelser på ett negativt sätt. Avvisar förekomsten av en enhetlig form av könsförtryck som upplevs på samma sätt av alla kvinnor. |
| Socialistisk feminism | Uppfattningen att kvinnor behandlas som andra klassens medborgare i patriarkala kapitalistiska samhällen och att såväl ägandet av produktionsmedlen som kvinnors roll i samhället måste förändras. |
| Liberal feminism | Betraktar den bristande jämställdheten i samhället som en produkt av kvinnors och flickors begränsade rättigheter. Strävar efter lika möjligheter genom förändringar av lagstiftningen. |
| Queerteori | Ifrågasätter heteronormen. Queerteoretiker menar att icke-heterosexuella röster måste lyftas fram inom sociologin och andra samhällsvetenskaper för att undanröja heterosexistiska antaganden. |
| Radikalfeminism | Menar att den bristande jämställdheten beror på att män har makten överalla delar av det sociala och eknomiska livet (patriarkatet). |
| socialt jag | Det sociala jaget är den identitet som produceras genom interaktion med andra. |
| Organisation | En stor grupp individer som styrs av tydliga maktrelationer och har klara målsättningar. Det finns nära kopplingar mellan organisationens utveckling och byråkratin. |
| Byråkrati | Hierarkiska organisationsformer baserade på auktoritet. |
| Oligarkins järnlag | Att stora organisationer alltid innebär en centralisering av makten till ett fåtal personer (Michels). |
| HRM | Human resource management, personalledning. En ledarskapsteori inom vilken man betraktar de anställdas entusiasm och engagemang som avgörande för ett företags konkurrenskraft. |
| Aktör-nätverksteori (ANT) | Ett teoretiskt perspektiv på studiet av mänskliga-ickemänskliga relationer. Känt för uppfattningen att även ickemänskliga "ting" är aktörer. |
| Nätverk | De informella och formella sociala kopplingar som människor har till varandra. |
| Socialt kapital | Den sociala kunskap och de kontakter en människa har, vilket gör det möjligt för hen att nå sina mål och öka sitt inflytande. |
| Social roll | Det beteende som förväntas av en individ som innehar en bestämd social position. I alla samhällen har människor flera olika sociala roller beroende på sammanhanget. |
| Tillskriven position | Social status baserad på biologiska grunder som etnicitet,kön och ålder. |
| Bakre regionen | Begrepp för en plats (till exempel ett personalrum) dit individer drar sig tillbaka från sina framträdanden i den "främre regionen". Där kan de koppla av och uppföra sig på ett mer informellt sätt. |
| Total institution | Inrättningar som mentalsjukhus, fängelser och kloster. Människor som lever där tvingas följa noga reglerande system i fullständig isolering från omvärlden. |
| Interaktionsvandalism | Etnometodologins begrepp för ett avsiktligt brott mot de tysta överenskommelser som styr konversationer. |
| Den dramaturgiska interaktionsmodellen | Goffman, teaterliknelsen med bakre och främre regionen. |
Created by:
robinwiksander