Help
Options
Question
Vad är aseptik
click to flip
Didn't know it?
click below
click below
Knew it?
click below
click below
Don't know
Question
Vad är aseptikens uppgift
Remaining cards (120)
Know
retry
shuffle
restart
0:00
Embed Code - If you would like this activity on your web page, copy the script below and paste it into your web page.
Normal Size Small Size show me how
Normal Size Small Size show me how
Aseptik
kv05
| Question | Answer |
|---|---|
| Vad är aseptik | den allmänna benämningen på alla de åtgärder som gör för att reducera smittämnen. Är en del av tryggheten i vården. |
| Vad är aseptikens uppgift | Skydda levande vävnad och sterilt material genom: -avlägsna mikrober -förhindra mikrobtillväxt eller förinta mikrober |
| vad är sepsis? | förgiftning, blodförgiftning |
| vad är Antiseptika | kimeiska ämnen som förhindrar mikrobtillväxt eller förintar mikrober |
| vad är sjukhushygien | verksamhet som syftar till att hålla sjukhusinfektioner under kontroll |
| vad är sterilisering | förinta alla mikroorganismer |
| vad är desinfektion | oskadliggörande av icke önskvärda, patogena mirkoorganismer kokning |
| vad är aseptiskt samvete hos en vårdare | Lovar att iaktta aseptisk arbetsätt |
| Vilka är det viktigaste aseptiska delområdena i vårdarbete? | handhygien, egenvård, mekanisk rengöring, isolering, desinfektion, arbetsordning, avfallshantering, sterilisering |
| Vad betyder ordet "patogen"? | Sjukdomsalstrande (sjukdomsframkallande) |
| Vilka tre grupper av mikroorganismer är vanligaste? | a. Svampar b. Virus c. Bakterier d. Rickettsier e. Protozoer f. Mycoplasma |
| Nämn tre former av bakterier? | Kocker (kulformiga bakterier) Stavar (stavformiga -=-) Spiriller (skruvformiga -=-) |
| Hur förökar sig bakterier? | De delar sig. |
| I hurudan (vilken) miljö trivs bakterier? | Fuktighet - 50% är den optimala miljön Temperatur - 37 C Syre - De flesta patogena mikrober är aeroba Näring: nästan alla behöver glukos Saltkoncentration: Samma som kroppens vävnads vätska Surhetsgrad - neutral till svag alkalisk ph 7,2-7,6 |
| Vad betyder det om bakterier är högvirulent / lågvirulent | Graden av sjukdomsframkallande förmåga hos bakterien (livskraft). Om den har hög virulens kan den t.ex. sprida sig snabbt i organismen |
| Vad betyder kontaktsmitta | Är när man blir smittad av en annan människa eller en sak t.ex. via en handduk. |
| aseptisk arbetsgång | Att vårdarbetet framskrider planmässigt: den rena arbetsuppgifterna utförs först och de smutsigaste allra sist. |
| vårdarens personlinga hygien? Varför skall en vårdare ha korta, hela naglar och friska nagelband? | Långa naglar gör lätt hål i skyddshandskar. Också samlas det väldigt mycket bakterier undernaglarna och i nagelbanden. Handhygien, kroppshygien, välskött hår, mun och näsa: nys och hostvanor, munhygien, piercing i tungan, arbetskläder, inga smycken |
| Vad betyder normalflora? | De bakterier som normalt finns på plats Hudens normalflora Munnens normalflora Tarmens normalflora |
| vad är mekanisk rengöring | Städning av ytor med hjälp av städredskap, personlig hygien. |
| Vad är målet med handygien | att försöra den transienta floran |
| vad är transient flora | en tillfällig flora som överförs till vårdarens händer via olika vårdåtgärder |
| vad handhygein omfattar? | handvätt tvål handsköljning handdesinficering med alkolhaltigt medel krurgisk haddesinficering hudvård använding av skyddshandskar |
| när och vad innehåller handdesinfektion med alholaltig lösning | avlägsnar transienta floran före och efter varje patientkontakt 80% etanol + vårdande ämne glycerol 2% |
| när används handdesinficering | före och efter varje patientkontakt före sterila handskar före katetriserar, sätter iv-kanyl elelr andra invasiva ingrepp när man tar av sig handskar när man flyttar från smutsigt område till ett rent omrdåde i samma patients vård när rör anv. vrdtb. |
| varför är handvård | viktigt att hållas fuktiga och huden hel torkar ut huden när man använder tvål obs vintertid om det svider då är det för torrt |
| när används skyddshandskar? | Skyddshandskar förhindrar att: vårdaren infekteras av patienters mikrober endogena mikrober överförs från händer till patient Händerna tillfälligt kontamineras med mikrober, som via händerna skulle kunna överföras till andra patienter |
| när används Fabriksrena handskar | Används vid beröring av en patients hud eller slemhinna för att förhindra blod- eller sekretkontamination samt för att skydda vårdarens mot infektionspatienters mikrober |
| när används Sterila handskar | Används i krävande och invasiva vårdåtgärder t.ex. vid operation då det krävs absolut aseptik. Handskarna är engångs; patientvis och åtgärdsvis! |
| vad är skyddshandskar? | Handskarna är engångs; patientvis och åtgärdsvis! Handskar ersätter inte en god handhygien Undvik kontaminering vid avtagning och desinficera händerna efteråt |
| vad är Skyddsrock | engångs eller tyg skyddar arbetsdräkten mod nedsmutsning skyddar mot stänk av blod eller sekret |
| när används skyddsrock som inte släpper igenom luft | handskas med infekterat sekret risk för stänk närvård vid kontaktisolering |
| när används hårskydd | skyddar aseptiska områden, t.ex. op och sår, från hår och hårpartiklar |
| vad är kirurgiska mun-och nässkydd | risk för blod och sekretstänk under operation andra rena ingrepp kastars efter använding desinficera händerna efteråt |
| när används andningsskydd | vid luftubren smitta |
| när används ögonskydd | vid risk för att blod eller annat smittofarligt sekret kan stänka i ögonen |
| vad är sjukhusinfektions lagetn | lagen om smittosamma sjukdomar 1986/2003 |
| vad är en SI | infektion som uppkommit eller fått sin början då patient fått vård inom hälso- och sjukvården hos pat. konstateras mikrober som inte fanns när pat. kom till sjukhuset. alla infektioner hos nyfödda <28 |
| vilka är SI | Uvi, sårinfektioner, lunginflammation och svåra allmänna infektioner: mrsa, vre, esbl, gramnegativa stavar: enterobaceriaceae, psuedomonas, acnetobacter virus, svamp elr. bakt. från pat. egen flora |
| vad medför SI | lidande hos patient, förlänger vårdierna och ökar använding av läkemedel. |
| Hur stoppar man SI`? | går inte men 20% kan förindras med hjälp av rätt handhygien använding av rätt skydd korrekta arbetsmetoder t.ex. handskar vid blodprovstagning, infkt. pat. sist i dush. undvik stick och skärskador |
| Vad tar tar handom si anmälningar | hygienskötaren samlar in och sammanställer. info far till siro |
| vad är målsättningen med siro | förebygga si, uteckal uppföljing och feedback, ge uppgifter om förekomst, gemensamma bekämpningsråd och anvisningar, utredning av sjukhusepidemier, skolning och kursverksamhet, forsknign |
| vad gör en hygienskötare? | koorinderar hela sjukhusets hygienverksamhet dletar i att utveckla si bekämpning samt utvecklar, plaenerar och leder hygienarbetet på sjukhus. konsulteras vb experthjälp övervkar och registrerar pat. och pers. infektsj. utför undersökningar |
| vad gör em hygienskätare? 2 | sekreterare för hygienkommiteen fungerar som sakkuniig vi anskaffning av vårdmaterial ger info |
| vad beror rengöringens effektivitet på | kemikaliska och mekaniska faktorer temperatur och tid tvätt och rengöringsmedel |
| varför rengörs beröeringsytor nogrant | blod och sekretfläckar äkar smittrisken |
| vad är desinficering | döda elelr avlägsna mirkober eller förminska deras patogena förmåga till obefintlig kan inte förstöra alla bakteriers sporer riktas mot, icke levande föremål (instu) huden slemhinnor är tillräckligt för redskap som inte peroferar hud eller slemhinnor |
| vad påverkar desinfektionsmedel och värmedeinskfetions effekt | bakteriernas natruliga resistant kemiska och fysikaliska faktorer mikrobernas antal intremuent tas isär så att desinfektmed. koomer åt ämnen organsika ämnen => minskar på desineffekt behandlingstid |
| på vilka sätt sker desinficering | fusikaliska ller kemiska metoder |
| vad fysiskaliska desinficeringsmetoder: | värmedesinfektion, bäst pastörisering autoklav 80 c kokning värmedesinf.maskiner, tvättmaskin rengöring av univ.redsk. av deko (värme9 ultraviolett och joniserande stårlning ozon, mikrovågor, superoxiderat vatten |
| vad kemiska desinfektionsmedel | används till hud och slemhinnor, värmekänsliga insturment, ytdesinficering (sekret) olika mikrob. har olika desinfektionskänslighet, klr, glutaraldehyd, väesuperoxid och persyra |
| vad är Sterilisering | Sterila redskap används vid punktering av hud och slemhinnor. Produkter som används intravenöst måste vara pyrogrenfria |
| Vilka metoder används för att sterilisera | ångsterilisering i autoklav varmluftssterilisering etylenoxid plasmasterilisering |
| hur övervakning av sterilisering | fysikaliska indikatorer - tryck, temp, tid kemiska indikatorer - färgförändringar, indikationstejp, strips, prickar på förpackningen bioindikatorer |
| vad gör man före man öppnar en steril förpackning? | kolla att förpackningen är torr och hel, att sista användsningsdagen inte passerats, att färginkiatorn har förändrats som den ska |
| vad är syftet med isolering | hindra sjukdomsalstrande eller antibiotikaresistenta mikrober att spridas till andra patienter, vårdare eller besökare genom att bryta smittvägarna |
| vilka klasser indelas isolering i? | sedvanliga försiktighetsåtgärder, vilka vårdaren tillämpar i alla sina patientkontakter: handygien skyddshandkar, när man rör blod, kroppsvätskor och sekret samt vid beröring av pat. söndriga hud och slemhinnor |
| vilka hör till egentliga isoleringsåtgärder | luftisolering droppisolering beröringsisolering samt en försiktighetsklass - blodsäkerhet vid risk för blodsmitta |
| nackdelar med isolering | mera utrymme, mera jobb, mera material. pat. kan bli ångestfull |
| vilka metoder används vid isolering | handhygien barriärvård: använda instrument, handksar, förkläde, munskydd ruomsiolering; skilt rum, del av rum eller skild avderling ventilationssystemet ska förhindra luftsmitta från ett isoleringsrum |
| berätta om luft isolering | används vi d sjukdomar som sprids länge och långt med i luften och som sprids via mikropartiklar i luften vattkoppor, mässling, lungtuberkulos, fågelinfluensa, SARS isoleringsrum med sluss skyddsroc, skyddshandskar, näsmunskydd andningsk. tuber o sarsa |
| berätta om droppsmittoisolering | används vid sjukdomar som sprids via stora droppar, kräver ganska nära kontakt <1 rum för en person eller delad med andra så att avståndet mellan sängarna är 2-2,5m difteri, meningit, pneumoni, kikhosta, influensa, pest, röda hund skyddsrock,näsmunskyd |
| berätta om beröringsisolering, kontaktisolering | används för att bryta kontaktsmitta tydligt variga infektioner, löss, skabb, multiresistenta bakterinfektioner rum för en person förkläde och handskar, näsmunskydd vid risk för stänk |
| berätta om försiktighetsåtgärder vid blod | märka laboratorieproven, undvika blodkontakt rum för en person ifall det föremommer riklig blödning eller blodig sekret skyddsrock och skytddshandskar och näsmunskydd och visir för stänk |
| vad skall du göra om din hud är söndrig | använd handksar vid all patientkontakt |
| berätta om avfallshantering | mikrober inte sprids samt att minska uppkomsten av avfall och återvinning avfall kan dleas in i farligt och ofarligt patogena mikrober förloar patogena livskraft när de begravs inga extra åtgärder vassa föremeål i skild behållare |
| vad är sköljrummets uppgift | utsöndringar förintas, vårdredskap rengörs, desinficeras och förvaras, uppdelat i en ren och smutsig sida, vask för utsöndringar och smutsigt vatten, smutstvätt och sopr, desinficerande skölmaskin "deko |
| vad skall man sätta i orange sopsäck | skräppapper, katetrar i latex och silikon, sprutor, sugslangar, handskar i latex, skyddsrockar, förkläden, droppaggregat, plaster märkta med 1,2,4,5,6 brännbart |
| vad skall man sätta i svart sopsäck | grovavfall, handskar av vinyk, vårdtillbehör av pvc-plast, sugkatetrar för engångsbruk, munskydd med metalldel |
| vad skall man sätta i riskavfallslåda | riskavfall, kanyler, nålar, infusionslangarnas vaasa del, lancetter, stickande , skärande och smittofarligt avfall |
| vad är ESBL | extended spectrum beta-lactamas Multiresistenta tarmbakterier ESBL är ett samlingsnamn för mer än 500 olika enzymer ESBL kan inaktivera penicilliner,monobaktamer,cefalosporiner |
| esbl vad kan de resistana stammarna av e.coli och blebsiella ge upphow till | UVI, bukinfektioner, lunginflammation, sepsis |
| hur smittar esbl | direktsmitta (fekal - oral, indirekt kontaktsmitta och livsmedelssmita |
| vad är vre | vankomycinresistenta enterokocker, - Tillhör normalfloran i tarmen, associeras främst med UVI och sårinfektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar - E. faecalis och E. faecium med förvärvad resistens mot vankomycin och teikoplanin |
| hur får man diagnos på esbl | kliniska odlingar |
| vad kan vre ge upphow till | blodförgiftning och endokardit (baktier i någon av hjärtats klaffar |
| hur smittar vre | direkt och indirekt smitta |
| hur får man vre | otillräcklig basal hygienrutiner, smittkällan på sjukhus är pat. med vre |
| vad är mresa | meticillinresistenta Staphylococcus aureus - Staphylococcus aureus som förvärvat resistens mot alla betalaktamantibiotika (pencilliner, cefalosporiner och karbapenemer) |
| var finns mrsa | de resistena på sjukhus och de som inte är multiresistena i samhället |
| vad ger mrsa upphov till | sårinfektioner, bölder, infektion i alla kroppens organ |
| hur smittas mrsa | direktsmitta och indirekt kontaktsmitta |
| hur förebygger man SI | Basala hygienrutiner (handdesinfektion, användning av skyddskläder screen-odloing av pat. vid intagning för sjukhusvård. av pat. tidigare SI, vårdats på vårdinrättning med SI problem, av personal som arbetat vårdinrättning med känd SI problem. misstänk p |
| var tar man screen odling | provtagning får näsöppning, svalg, perineum, sår, hudlesioner (atopiker, psoriasis, hörselgångseksem mm), faeces (VRE) samt kateterurin. |
| vad gör man med patienter som har mrsa/vre | enkelrum avdelad personal som endast vårdar pat med samma smitta isoleringvård på infektionsklinik personal med sår elr hudlesioner ska inte vårda pat med mrsa screen odling av medpat. som skrivits ut rutiner => informera nästa vårdställe |
| vad betyder antiseptik | att förhindra infektioner i levande vävnad med hjälp av antiseptiska medel (jfr desinfektion= |
| vad betyder antiseptika | kemiska ämnen som antigen förhindrar mikrobväxt eller förintar mikrober |
| vad betyder aseptik | att skydda levande vävnad och sterilt material genom att avlägsna mikrober, genom att förhindra mikrobväxt eller genom att förinta mikrober |
| vad betyder aseptisk | skyddar mot mikrober |
| vad betyder bakterie | encellig, kärnlös mikrob som förökar sig genom delning |
| vad betyder bakteriespor | vilostatiudm för somliga bakterier under vilket de eventuellt tål torka, hetta, desinfektionsmedel eller strålning |
| vad betyder bakteriestatisk | förhindra bakteriers växt och förökning |
| vad betyder baktericid | förintar bakterier(me inte alltid bakteriesporer |
| vad betyder dekontaminering | rengöring som minskar efter förintar bakterier t.ex. så att man utan risk kan handskas med vårdredskap (jfr desinfektion) |
| vad betyder desinfektion | gör sjukdomsalstrande bakterier verkningslösa (föurtsätter inte förintande av sporer) |
| vad betyder endogen | uppkommer inifrån, härstammar från individen själv |
| vad betyder exogen | härstammar från det yttre, kommer utifrån |
| vad betyder epidemi | betydande spridning av en sjukdom eller avvikande riklig förekomst av en sjukdom i en befolkningsgrupp, t.ex. bland pat. på sjukhusavd. |
| vad betyder hygienisk | renhet som fyller kraven inom hälsovården |
| vad betyder immunitet | genetisk eller förvärvad motståndskraft t.ex. mot sjukdomsalstrare |
| vad betyder infektion | smitta eller intrång av sjukdomsalstrare i organismen; orsakar inte alltid sjukdom (jfr inflammation) |
| vad betyder infektiös | smittsam, smittbärande |
| vad betyder Kyojininfektionssjukdom | sjukdom orsakad av mikrober som tränger in i organismen (smittsam sjukdom eller som kommer från organismen. |
| vad betyder Kyojininflammation | reaktion mot skada i levande vävnad. kännetecknas bl.a. av ökat genomflöde av blod, blodkärlens genomtränglighet ökar, tillströmning av makrofager och leukocyter samt av ett flertal immunlogiska mekanismer. symptom: rodnad, svullnad, hetta och smärta |
| vad betyder kolonisering | ofarliga mikrobväxt sålänge de inte kommer i blodet eller på andra ställen de inte hör hemma |
| vad betyder kontaminering | mikrober får tillträde till vävnad eller sterila områden där de inte förökar sig |
| vad betyder mikrob, mikroorganism | mikroskopiskt lite encellig organism |
| vad betyder normalflora | mikrobväxt som är typisk på hud eller slemhinna; ofarlig för bäraren; förhindrar skadlig mikrobväxt |
| vad betyder patogen | sjukdomsalstrande |
| vad är prion | den minsa kända sjukdomsalstraren |
| vad betyder profylax | skydd, prevention, skyddande läkemedelsbehandling |
| vad betyder resistens | mikrobers motståndskraft mot mikrobläkemedel eller en organisms motståndskraft mot sjukdom |
| vad betyder sanitation | reducering av mängden mikrober på föremål eller i omgivning till en säker nivå |
| vad betyder sjukhusinfektioner | infektion som uppsåtr eller börjar under pågående sjukhusvård |
| vad betyder smitta | spridning av smittämne från en idivid till en anna |
| vad betyder sterilisering | rengöring av föremål med syfte att förinta sjukdomsalrare ocskå sporer eller att göra dem förökningsodugliga |
| vad är en svampspor | del av smaprs förking |
| vad betyder vektor | fördelare av smitta; organism som överförs smittämne från en bärare till en anna t.ex. fästing |
| vad betyder virulens | förmåga att alstra sjukdom, sjukdomsalstrarens verkningsfullhet |
| vad är virus | mikrob som förökar sig enbart inne i levande cller genom att utnyttja cerllerna. |
Created by:
arnoldbro