click below
click below
Normal Size Small Size show me how
Biologi B Del 2,
Systemekologi
| Question | Answer |
|---|---|
| Systemekologi | Växter, djur, svampar och bakteriers samverkan mellan abiotiska faktorerna i naturen till ett ekosystem i balans |
| Abiotiska Faktorer | Döda faktorer - Ljus, vatten, jord, luft, klimat, nederbörd, temperatur, näringstillgång |
| Biosfär | Där de levande organismerna hör hemma |
| Kolets Kretslopp | 1. Kol i atmosfären 2. Binds i växter genom Fotosyten 3. Äts av djur 4. Cellandning 5. Lagring, t.ex olja 6. Förbränning tillbaks till atmosfären |
| Producenter | Gröna växter, skapar glukos genom fotosyntes som djur kan käka. |
| Konsumenter | De som äter av producenterna eller av andra konsumenter. |
| Destruenter | De som till sluter bryter ner döda producenter och konsumenter och sönderdelar organiskt material till mineralämnen igen. |
| Ekosystem | De levande organismerna tillsammans med den abiotiska delen av miljön.. |
| Biotiska Faktorer | Konkurrens, parasiter, symbionter(?), Rovdjur, Bytesdjur |
| Fotosyntes | H2O + CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + O2 |
| Förna | Förna är det lager som finns högst upp i de olika jordnivåerna. Förnan består av döda, inte helt nedbrutna växtdelar, som fallit ned på marken. Förna utgör habitat för små djur (förnadjur), svampar och växter. |
| Näringsväv/kedja | näringskedja hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer som äter/äts av varandra i ett ekosystem. Näringsväv, samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem. En näringsväv visar bl a hur olika ämnen spr |
| Fragmentering | När t.ex. ängar blir åkrar och naturskogar blir kalhyggen. Detta gör att näringsvävar går sönder och ekosystemet förändras och vissa arter behöver flytta för att överleva. |
| Population | Avgränsad grupp individer av samma art i ett visst område |
| Samhälle | Alla ingående populationer inom ett område. |
| Monokultur | Områden med växter där enbart en art dominerar. T.ex. skogar med enbart gran, eller åkrar med enbart en gröda. |
| Litosfär | Marken, här finns främst nedbrytare, rötter osv |
| Monokultur | Områden med växter där enbart en art dominerar. T.ex. skogar med enbart gran, eller åkrar med enbart en gröda. |
| Litosfär | Marken, här finns främst nedbrytare, rötter osv |
| Hydrosfär | Vattensfär? typ! |
| Atmosfär | Luften, 78% kväve, 20% syre, 0.038 Koldioxid |
| Monokultur | Områden med växter där enbart en art dominerar. T.ex. skogar med enbart gran, eller åkrar med enbart en gröda. |
| Litosfär | Marken, här finns främst nedbrytare, rötter osv |
| Hydrosfär | Vattensfär? typ! |
| Atmosfär | Luften, 78% kväve, 20% syre, 0.038 Koldioxid |
| Varför bevara biologisk mångfald | Ekologiska skäl - Kan gå gå åt helvete om man bråkar med den. T.ex för krillen Materiella/ekonomiska, etiska, estetiska, kultur/sociala, hälsomotiv. |
| Biomassan, och varför sjunker den ibland. | Biomassa = Totalla massan av växter och djur i ekosystem. Ändras den stadigt neråt är det ofta pga människan. Kan vara skadedjur, svampar som massförökar sig och tar över. |
| Biomassan, kraftig tillväxt? | Efter skogsavverkning eller bränder har växterna nära till ingen konkurrens och kan växa fritt och galet. |
| Biologisk mångfald - När är den som bäst? | När de fyra sfärerna samverkar med varandra. Lagom ljus, god tillgång till vatten, bra näringsrik mark osv. |